SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROVISIONELL prω1viʃωnäl4 l. prωv1- l. prå1- l. prov1-, l. -ʃo-, ngn gg 4l, l. 01— (- -schonä´ll Dalin), adj.; adv. -T.
Ordformer
(-el 17271904. -ell 1704 osv.)
Etymologi
[jfr holl. provisioneel, t. provisionell; av fr. provisionnel, till provision (se PROVISION). — Jfr PROVISIONAL]
(numera nästan bl. i fackspr., i sht jur. o. försäkr.) provisorisk; preliminär; interimistisk. CivInstr. 504 (1704). Provisionelle försvarsverk. 2RARP 13: 350 (1742). Den provisionella uppgörelse mellan kronan och banken, som skedde den 31 dec. 1776. Odhner G3 1: 453 (1885). Provisionela badstugor och stall uppfördes. Ahrenberg StRätt 101 (1899). Provisionella försäkringar. Lang FinlSjör. 2: 180 (1910). Provisionell plan till skiftesläggning. SFS 1920, s. 894.
Spoiler title
Spoiler content