publicerad: 1954
PROVISION prω1viʃω4n l. prωv1-, äv. prå1- l. prov1-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(-uicion 1626. -vision (-ui-) 1613 osv. -vission 1686—1711)
Etymologi
[jfr d., t., eng. o. fr. provision; av lat. provisio (gen. -ōnis), förutseende, vbalsbst. till providere (se PROVIDERA). — Jfr PROVISI, PROVISIONAL, PROVISIONELL, PROVISIONERA]
A. i abstrakt anv.
1) (†) förseende l. utrustning med ett förråd av ngt (särsk. av proviant), utrustning, proviantering; ofta svårt att skilja från 4; jfr PROVIDERA 1. (Medel behövas till) Fästningars och Skantzars anrättande och provision. RARP 3: 383 (1644). HC11H 10: 181 (1680). — jfr KOL-PROVISION. — särsk.
a) allmännare, i uttr. göra provision av ngt, samla ngt. At göra provision af rostiga mynt. Kellgren (SVS) 4: 224 (1781).
b) bildl. Naturens Provision man märckia kan och röna, / I thet han Land och Rijk' så rundligh mon bekröna, / Medh allahanda Frucht. Palmchron SundhSp. 58 (1642).
2) kyrkl. om romersk-katolska förh.: tillsättning av ett kyrkligt ämbete; företrädesvis om sådan tillsättning som sker direkt gm påven (med åsidosättande av de underordnade instansernas tillsättningsrätt), påvlig utnämning; jfr PROVIDERA 2. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 2: 378 (1835). SvKyrkH 2: 402 (1941).
3) förhållandet att ngt har provisorisk karaktär (jfr PROVISIONAL, PROVISIONALITER, PROVISIONELL); i ssgn PROVISIONS-VIS.
B. i mer l. mindre konkret anv.
4) (†) förråd av livsmedel (l. andra förnödenheter); i allm. liktydigt med: proviant; jfr 1. Wij (dvs. den sv. hjälphären i Ryssland) hafwe icke en månadz provision til vnderhåll. Widekindi KrijgH 541 (i handl. fr. 1613). Fohrvagnar, som hade provision af Vijn och allehanda Specerien. Nordberg C12 1: 849 (1740). BtRiksdP 1882, I. 1: nr 32, s. 59. — jfr MUN-, RESE-, SJÖ-, SKAFFERI-, SKEPPS-, VINTER-PROVISION. — särsk.
a) proviantartikel; i sht i pl.; i pl. äv. koll.: proviant. 2RARP 14: Bil. 8 (1743). Stockfisk nyttias mäst af alle Siöfarande till Skeppskost. .. Ehuru allmänt denna provision är antagen, borde den likväl (osv.). Fischerström 4: 239 (1795). Du vet att jag har goda provisioner med mig ifrån Beckaskog. Wingård Minn. 3: 94 (1846).
b) allmännare: förråd; vad som går åt l. behövs till ngt, behov. Adt alle publique byggningar der sammestädes skulle taga sin provision i tegell af hans (tegel-)bruck. OxBr. 11: 278 (1643). (Jag) har .. nu en provision af 6000 (ljusvekar). Reenstierna Årstadagb. 1: 82 (1794). jfr KOL-PROVISION. särsk. bildl. Min provision af förarbete till dessa föreläsningar begynner gå snarare i botten än jag trodde. Geijer Brev 194 (1815).
5) arvode som en mellanhand (t. ex. kommissionär, mäklare, agent, bank, handelsresande) erhåller för sitt arbete med genomförandet av en viss ekonomisk transaktion, i allm. fastställd till viss procent av transaktionens omfattning, kommissionsarvode; jfr KURTAGE. Ha, ta, få, erhålla 2 % i provision. Förmedla lån mot provision. Ha 5 procents provision på försäljningen av ngt. Stiernman Com. 1: 664 (1615). (De ha) under alla åren niutit provision för alla de saker, som gådt under auction så af publico som privatis. 2RA 3: 1245 (1734). Provision vid köp och försäljning av värdepapper. SvBanklex. 436 (1942). — jfr AGENTUR-, AKTORATS-, ARVSKIFTES-, AUKTIONS-, BESLAGS-, BOKHANDELS-, BOKHANDLAR-, DELKREDERE-, FÖRSÄLJNINGS-, INKASSO-, MÄKLAR-, STÄMPEL-, UPPBÖRDS-PROVISION m. fl.
Ssgr (i allm. till 5, i sht handel. o. bankv.): PROVISIONS-ANDEL~02. andel av ngt som utgör ngns provision; andel av provision. Geijer Postförf. 174 (1880). —
-ARVODE~020. —
-BASIS. i uttr. på (äv. efter) provisionsbasis, på basis av provision, med ersättning i form av provision. HandInd. 855 (1927: efter). Samtliga agenter arbeta på provisionsbasis. TT 1940, Skeppsb. s. 46. —
(2) -BULLA, r. l. f. kyrkl. i fråga om romersk-katolska förh.: påvlig bulla varigm ngn (gm provision) utnämnes till innehavare av ett visst kyrkligt ämbete. SvKyrkH 2: 444 (1941). —
-FORDRAN. [jfr t. provisionsforderung] fordran som utgöres av införtjänad provision. Auerbach (1913). —
-KONTO. [jfr t. provisionskonto] konto för bokföring av provisioner. JernkA 1835, s. 159. SvBanklex. (1942). —
-NOTA, r. l. f. [jfr t. provisionsnota] nota med uppgift om den provision som en handelsagent o. d. är berättigad till på grund av de affärer som kommit till stånd gm hans medvärkan. Auerbach (1913). SFS 1914, s. 150. —
(4) -PERSEDEL. (†) proviantartikel. HovförtärSthm 1656, s. 147. Oxar och andra provisions persedlar. VDAkt. 1719, nr 109. Därs. 1722, nr 239. —
-RESANDE, m.||ig. [jfr t. provisionsreisende(r)] handelsresande vilkens avlöning utgår i form av provision. Jungberg (1873). SvD(A) 1932, nr 209, s. 16. —
-VIS, adv.
1) (†) till 3: provisoriskt. (Jag måste) låta å nyo mura upp samma (rasade) mur, provisions-vis til framdeles omskapning, bäst ske kunde. Porthan BrCalonius 515 (1798).
2) [jfr t. provisionsweise, mot provision] (numera bl. tillf.) till 5: mot provision; ss. provision l. arvode. Stiernman Com. 1: 922 (1625). —
Spoiler title
Spoiler content