publicerad: 1954
PRUD, adj.1
Etymologi
[fsv. prudher, härlig, ståtlig, präktig, vacker; jfr d. prud, präktig, vacker, isl. prúðr, vacker, tapper, ärelysten; liksom feng. prút, prúd, stolt (eng. proud), av ffr. preu, prod, prud, klok, tapper (fr. preux, tapper), sannol. av ett vulgärlat. adj. prōdis, bildat till lat. prōde esse, av prodesse, gagna (se PROSIT). — Jfr PRYD, PRYDA, PRYDE]
(†)
2) vacker, fager. En enka af min slägt, / Hon har en dotter så prud / och det skall bli din brud. SvFolkv. 1: 221.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content