SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRÄSTERSKAP präs3ter~ska2p, förr äv. PRÄSTASKAP l. PRÄSTESKAP l. PRÄSTSKAP, n.; best. -et.
Ordformer
(präst- (pre-) 1645—1848. prästa- (pre-) 1526—1593. präste- (pre-) 1577—1679. präster- (pre-) 1526 osv. -schap 1577—1617. -skap (-c-, -aa-) 1526 osv. -skapp 1593)
Etymologi
[fsv. prästaskaper (GU C 20 1: 535), prästaskap (GU C 20 1: 27), med abstr. bet.; jfr d. presteskab, senisl. prestskapr; avledn. av PRÄST; i formen präster- efter mlt. presterschop, t. priesterschaft]
1) till PRÄST 2 o. 4.
a) (†) abstr.: förhållandet att vara präst, prästämbete. Luk. 1: 9 (NT 1526). (I) skolen achta på idhart Presterscap, at j tienen vthi all altarens handel. 4Mos. 18: 7 (Bib. 1541). Prästerskapet (på Tahiti) är ärftligt. Fréville Söderh. 1: 272 (1776). Presterskapet blef en funktion, ett uppdrag i församlingen. Geijer I. 5: 386 (1846).
b) konkret, koll., om (en församlings l. ett pastorats l. ett lands o. d. resp. en gudomlighets) präster; jfr KLERESI, KLERKERI, KLERUS. (Katolikerna utesluta i nattvarden) Kalken, then the haffua emot Christi ordningh Presterskapena allena förbehållit. KOF 1: 307 (1575). Bleffue och presterskapet förmante, at the skulle tenkia någet vertera (dvs. översätta) in på wårt tungomål. SynodA 2: 15 (1584). (Elias) beskämde Baal och alt hans prästerskap. Kolmodin QvSp. 1: 510 (1732). Församlingens presterskap. Strindberg NRik. 86 (1882). Reformationen satte för prästerskapet nya uppgifter. Brilioth SvKyrkKunsk. 127 (1933). särsk.
α) (om ä. förh.) om de prästerliga ombuden vid herredag l. riksdag; prästestånd. Svart G1 128 (1561). Anno 1642, den 8. februarij, woro prästerskapet samptligen, som till denne rijkzdag i Stocholm församblade äre, till-hoopa uthi consistorio regni. 1PrästP 1: 9 (1642). LandtmFörordn. 90 (1765).
β) (skämts.) i utvidgad anv., i uttr. vi prästerskap(et), angivet ss. (förmätet o. med självkänsla) yttrat av klockaren. Fåfänga .. angrep klockaren, då han yttrade: ”vi presterskapet”. Bergman VSmSkr. 322 (c. 1850). ”Vi presterskap!” — sa' klockarn. Schultz Ordstäf 38 (c. 1865). VL 1906, nr 31, s. 3.
2) (†) till PRÄST 6; om Kristi egenskap av ”präst”. (Kristus) haffuer .. jtt oförgengelighit presterskap. OPetri 1: 418 (1528). Christi prästeskaap. Ernhoffer Ench. 25 a (1591).
3) till PRÄST 7 o. 8.
a) (†) abstr.; anträffat bl. om de kristnas allmänna prästadöme (se d. o. 3); jfr PRÄST-ÄMBETE 4 b. Alnander Sal. 80 (1771). Detta är nu det rätta Presterskapet, hvilket består uti trenne stycken .., nemligen: att man offrar andeliga offer, beder för församlingen, och predikar. Luther UtläggnPetrEp. 1: 99 (1850).
b) (i religiöst spr.) konkret, om judarna ss. ”ett rike av präster” (jfr 2Mos. 19: 6) resp. om de kristna med tanke på deras allmänna prästadöme. J ären it vtwaldt slecte, it konungslighit presterscap, itt helogt folk. 1Petr. 2: 9 (NT 1526; äv. i Bib. 1917; med tillämpning på de kristna av utsagor i GT om judarna). Phrygius HimLif. 130 (1615). Anjou Kyrkoh. 7 (1842).
Ssg (till 1 b): PRÄSTERSKAPS-STÅND(ET). (†) samhällsklass bestående av prästerna (med deras familjer). RP 6: 299 (1636). Qwinfolcken inom Prästerskaps ståndet. Schmedeman Just. 568 (1669).
Spoiler title
Spoiler content