SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PSYKISK psy4kisk, äv. sy4-, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. psych-)
Etymologi
[jfr d. psykisk, t. psychisch, eng. psychic(al), fr. psychique, lat. psychicus; ytterst av gr. ψυχικός, hörande till själen l. livet, avledn. av ψυχή (se PSYKE)]
1) som tillhör l. har avseende på l. kommer till uttryck i l. gm en människas (stundom äv. ett djurs) l. människans själsliv, själslig, själs-, andlig; motsatt: fysisk (se d. o. 2). Psykisk styrka. Psykiskt lidande. Psykisk hygien, mentalhygien. Ungdomens psykiska utveckling. Han var utsatt för en våldsam psykisk press. Gadelius Galensk. 29 (1813). Physiska och psychiska skilnader mellan könen. Schlyter JurAfh. 1: 205 (1836). Djurorganismen .. har äfven en psykisk sida. UVTF 36: 112 (1888). Den psykiska ohälsan kostar årligen vårt land hundratals millioner kronor. SvD(A) 1933, nr 154, s. 3. (Överraskande beskjutning) har i regel stor .. psykisk verkan. TrängRegl. 1940, s. 50. jfr META-, PARA-PSYKISK. särsk. (tillf.) i utvidgad anv., om kroppsdel o. d.: uttrycksfull, själfull. Psykiska händer. Engström Äfv. 90 (1908).
2) teol. om människa: som har själ, men saknar (Guds) ande l. högre lyftning; om sak: som hänför sig till en sådan människa, ”själisk” (jfr Bib. 1917, Ordförkl. s. 394); motsatt: pneumatisk (se d. o. 5); jfr NATURLIG 12 a. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 116 (1834). Almqvist Törnr. 1: 126 (1839). Sundberg Farl. 12 (1873).
3) som har avseende på l. behandlar l. uppfattar (l. tror sig uppfatta) fenomen l. förhållanden som ligga utanför det normala medvetandets gränser, parapsykisk, metapsykisk, ockult. Fröding Brev 210 (1894). Jag är inte ”psykiskt” anlagd. Krey-Lange Melba Liv 23 (1927). Björkhem OckultProbl. 41 (1939).
Spoiler title
Spoiler content