publicerad: 1955
PUPILL pupil4 l. pɯ-, i bet. I m.||ig., i bet. II r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(pupill (-il) c. 1655 osv. pupille 1765 (om manlig myndling)—1790 (om kvinnlig myndling). pupiller (pupp-), pl. 1632 osv.)
Etymologi
[jfr t. pupill(e), eng. pupil, fr. pupille; av lat. pupillus (i bet. I) o. pupilla (i bet. I o. II), diminutiv till pūpus o. pūpulus, liten gosse, resp. pūpa, flicka; jfr PUPILLA]
I. (numera företrädesvis i ssgr) (minderårigt) barn (som en man vid sin död lämnat efter sig); under förmyndare stående person, myndling; äv. allmännare l. bildl.: person (l. institution o. d.) som är föremål för ngns vård l. omsorger, skyddsling; förr stundom om skolelev (på det lägsta stadiet). Hall KultInt. 41 (i handl. fr. 1632; om skolelev). En .. Enckia. med. sine. Faderlöse. Pupiller. Runius (SVS) 1: 144 (1699). En gammal girig Doctor .. har i sit hus en ung rik Pupille, M:lle Lise, den han ämnar at gifta sig med. Kellgren (SVS) 5: 313 (1790). Åkerhjelm (har) blifvit General-Fångvaktmästare, hvartil tvifvelsutan hans pupiller äro mera at lyckönska än han sjelf. Beskow (1826) i 3SAH XL. 2: 18. Schrevelius CivR 3: 325 (1849). Han är ej en arbetsmyra, / han är Guds pupill som dåren. Tavaststjerna Laur. 69 (1897). Kassan för änkor och pupiller. Kellgren Tro 172 (1953).
II. [av lat. pupilla, sannol. översättning av gr. κόρη, eg.: flicka; jfr motsv. anv. av ord för flicka l. barn i olika spr., t. ex. t. kindchen, kindlein, span. niña; eg. avseende den diminutiva bild av en själv som man kan se i en annans ögon (jfr ä. eng. baby med denna bet.)] i ögats rägnbågshinna: öppning gm vars sammandragning o. utvidgning ljustillförseln regleras; jfr ÖGON-STEN. VetAH 1757, s. 95. Under den friska sömnen är pupillen starkt contraherad. Hygiea 1839, s. 288. Ett blint ögas pupill följer .. i många fall rörelserna av det seende ögats pupill. Berg Ögat 83 (1929). — särsk. zool. oeg.
b) (numera knappast br.) om ställe med avvikande färg i en fläck (se FLÄCK, sbst.1 1 b). Lilljeborg Fisk. 1: 673 (1884). I detta fläckband (på vingarna hos vissa fjärilar) ser man ett antal, ofta med hvit pupill försedda, svarta fläckar. 2NF 7: 750 (1907).
Ssgr: (II) PUPILL-AVSTÅND~02, äv. ~20. oftalm. avståndet mellan mittpunkterna i ett ögonpars pupiller. UpsLäkF 1878—79, s. 73.
Ssg: pupillavstånds-mätare, r. l. m. oftalm. apparat för mätning av pupillavstånd. Hygiea 1896, 2: 128. —
(I) -FOND. i pensionsinrättning: fond varav pupilltillägg l. pupillpensioner utgå; särsk. i uttr. änke- och pupillfond. SFS 1826, s. 779. Därs. 1916, s. 1481. —
(I) -FÖRSÄKRING. livförsäkring som efter försäkringstagarens död utfaller med visst årligt belopp till efterlämnat minderårigt barn. SFS 1910, nr 115, s. 6. Därs. 1932, s. 537. —
(I) -KASSA, r. l. f. kassa som lämnar understöd åt delägarnas efterlämnade minderåriga barn; jfr kassa, sbst.1 7; särsk. i uttr. änke- och pupillkassa. PH 3: 2004 (1743). Prästerskapets änke- och pupillkassa. Brilioth SvKyrkKunsk. 191 (1933). —
(I) -PENSION. pension till omyndigt barn som en befattningshavare l. delägare i en pensionsinrättning efterlämnat. SFS 1905, nr 83, s. 12. Därs. 1937, s. 1283. —
(II) -REAKTION. oftalm. pupillens reaktion för olika avstånd o. för ljus. Bortfall av pupillreaktionerna vid ljusinfall .. tyder vanligen på djupare rubbningar i nervsystemet. Thunberg Livsförrättn. 382 (1925). —
(II) -RUBBNING. oftalm. Pupillrubbning (t. ex. pupillen sammandrages ej vid ljusinfall). Svenson Sinnessj. 99 (1907). —
(II) -SAMMANDRAGNING~0020. pupillens sammandragning; äv. om patologisk dylik: myosis. 2NF 19: 79 (1913). Thunberg Livsförrättn. 383 (1925). —
(II) -STELHET~02 l. ~20. oftalm. oförmåga hos pupillen att reagera för ackommodation l. ljus l. bådadera. Pfannenstill Sockersj. 130 (1901). —
(I) -TILLÄGG~02. för minderårigt barn utgående årligt tillägg till änke- l. familjepension. PT 1905, nr 280 A, s. 3. SFS 1920, s. 2694. —
(II) -UTVIDGNING~020. oftalm. utvidgning av pupillen; ofta om patologisk l. medelst gifter åstadkommen dylik. UpsLäkF 1875—76, s. 478. —
Spoiler title
Spoiler content