SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PUSTULÖS pus1tɯlø4s l. -tu-, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. pustulös, eng. pustulose, pustulous, fr. pustuleux; ytterst till senlat. pustulosus, till pustula (jfr PUSTEL, sbst.2)]
med. o. veter. som utgör l. har karaktären av l. liknar en pustel (se PUSTEL, sbst.2); som utmärkes av förekomsten av pustler; full av pustler. TLäk. 1833, s. 147. En pustulös utslagssjukdom. Lundberg HusdjSj. 110 (1868). Almkvist Könssj. 151 (1924).
Spoiler title
Spoiler content