SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PYTISK py4tisk, adj.
Ordformer
(äv. pythisk)
Etymologi
[jfr t. pytisch, eng. pythic, fr. pythique, lat. pythicus, pythius; efter gr. πυϑικός l. πύϑιος, pytisk, delfisk, apollinisk, till Πυϑώ l. Πυϑών, det gamla namnet på den trakt där Delfi låg, senare äv. på Delfi]
1) som har avseende på l. samband med Delfi l. med oraklet l. pytian därstädes, delfisk; äv. mer l. mindre bildl. Förr satt kritiken lik en gud på sin pythiska trefot och instämde med thordönsröst hvarje skriftställare för sitt tribunal. Frey 1850, s. 239. Montelin VLittH 1: 63 (1930). — särsk.
a) [jfr lat. Pythia, n. pl., gr. Πύϑια, n. pl.] i uttr. pytiska spel (förr äv. lekar l. kämpalekar), om de tävlingsspel som under antiken höllos i Delfi (o. äv. på andra platser) urspr. vart åttonde, senare vart fjärde år till åminnelse av Apollons seger över draken Python; i sht i best. form. De Olympiska, Pythiska, Nemæiska, och Isthmiska kämpa-lekar. Eberhardt AllmH 1: 175 (1766). De Pytiske Lekarne firade man i nejden af Delfi. Norrmann Eschenbg 2: 138 (1818). NFSportlex. (1943).
b) (tillf.) i utvidgad anv.: som är lika dunkel som ett orakelsvar i Delfi, dunkel, gåtfull, orakelmässig. Sundblad GBruk 100 (1881).
c) (tillf.) bildl., i sådana uttr. som pytiska tobaksmoln, rökskyar påminnande om dem som strömmade upp ur jorden under den delfiska pytians trefot. Norling Mänskl. 303 (1930).
2) (numera knappast br.) som har avseende på l. samband med Apollon, apollinisk. I handen han (dvs. en genius) för den klingande Pytiska Lyran. Lyceum 2: 218 (1811). Rydqvist (1836) i 3SAH LIX. 3: 98. Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content