SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PYTTE pyt3e2, oböjl. adj.
Ordformer
(pytte 1897 (: pytteglas) osv. pytti- 1949 (: pytti-små))
Etymologi
[sv. dial. pytte; till PYTT, sbst.2, l. PYTTA, sbst.1]
(vard.) liten, obetydlig; särsk. i sådana (tautologiska) förb. som liten pytte l. pytte liten. En liten pytte plåtbyggnad. Grebst Bröll. 147 (1913). Två pytte små rum. Idun 1953, nr 5, s. 3.
Ssgr (vard.): PYTTE-GLAS. (tillf.) litet glas. Bondeson Chronsch. 1: 206 (1897).
-LITEN. mycket liten. SvD 16/8 1931, Söndagsbil. s. 9.
-NÄTT. (tillf.) liten o. nätt. GbgAP 1954, nr 168, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content