SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RACKA rak3a2, sbst.5, r. l. f.; best. -an; pl. -or; l. RACKE rak3e2, sbst.4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(rackor, pl. 1833 osv.)
Etymologi
[sv. dial. (Lappl.) racka, racke; samhörigt med RACKA, v.4]
(bygdemålsfärgat i Lappl.) nät som utsättes i ett isbelagt vatten. Nybyggaren hade varit på sjön och satt ut racken. Læstadius 2Journ. 67 (1833).
Ssgr, se racka, v.4 ssgr.
Spoiler title
Spoiler content