publicerad: 1956
RAFFINAD raf1ina4d, förr äv. REFINAD, r. l. m.; best. -en; pl. (om olika slag av raffinad) -er (Weste (1807), JernkA 1890, s. 129, osv.).
Ordformer
(rafen- 1794. raffin- (rafin-) 1729 osv. refen- 1678—1750. reffuin- 1578 (: Reffuinatz Suker). refin- 1652—1762, 1892 (: Refinatsocker; om ä. förh.). -ad 1652 osv. -ade 1693—1847. -adi- i ssg 1678 (: Refenadi dito (dvs. socker)). -arij (-arie) 1693 (: Refenarie Såcker)—1750. -at- i ssgr 1578 (: Reffuinatz Suker) —1687 (: Refenat Socker), 1892 (: Refinatsocker; om ä. förh.))
Etymologi
[jfr holl. raffinade, t. raffinad(e), fr. raffinade; till RAFFINERA; i bet. 1 a torde ordet snarast vara utlöst ur ssgn RAFFINAD-SOCKER l. ur en icke anträffad ordfogning socker raffinad (jfr KANARIE, sbst.1 anm.), möjl. utgående från span. azúcar refinado (l. port. açúcar refinado), raffinerat socker, till refinado, p. pf. av refinar (se RAFFINERA); formen refenarie (-arij) beror på anslutning till KANARIE, sbst.1]
a) raffinerat socker; förr särsk. ss. beteckning för den näst bästa sorten av sådant socker. HovförtärSthm 1693 A, s. 2312. (Den handlande) som beträddes .. taga mer, än 7 1/2 mark K(o)pp(ar)-m(yn)t .. för det finaste Såckret, och för det gröfre, neml. rafinad, 6 1/2 mark, samt melis, 5 1/2 mark Kopparmynt Skålpundet, skulle hvarje gång plickta 10 Dal. S(ilver)m(yn)t. PH 3: 1665 (1740). Lumpsocker är producten af råsockrets första omkokning, melis af den andra och raffinad och canarie af förnyade omkokningar. Berzelius Kemi 4: 227 (1827). De förr förekommande uppblandningarna av fullgod raffinad med sämre raffinerade kvaliteter (ha) alltmera försvunnit. VerdS 73: 23 (1898). Melis .. säljes under namn av siktad raffinad, pärlsocker, krossocker m. m. Kjellin 986 (1927). SFS 1940, s. 486. jfr (†): 100 ℔ Reall Socker a 3 m(ar)k(e)r(,) 300 ℔ Dito Refinad a 20 öre. HovförtärSthm 1652 A, s. 166.
b) om annan produkt som undergått raffinering (t. ex. koppar, grafit). Järn-vitriolen följer med Alun ifrån början til slut och in i sista raffinaden. VetAH 1767, s. 84; jfr 2 a. JernkA 1876, s. 112 (om raffinadkoppar). De rikare raffinaderna, som bekommas af den mjuka grafiten, äro nästan svarta. Därs. 1890, s. 129. 2SvUppslB (1952).
2) (†) raffinering.
a) motsv. RAFFINERA 1 a, 1 a α. Til raffinaden (dvs. av salt) hade boskaps blod varit tienlig som drar åht sig all orenlighet uti sitt skum. Polhem Invent. 38 (1729). BtVLand 3: 69 (c. 1795). Dalin (1871). jfr SALT-RAFFINAD.
b) [jfr motsv. anv. i t.] bildl., motsv. RAFFINERA 2 a: förfining. Den Rafinade, som Lefnadssättet undergick. Lanærus Försök 56 (1788).
Ssgr (i allm. till 1 a; i sht i fackspr.): A: (1 b) RAFFINAD-BLY. raffinerat bly, renbly; jfr frisk-bly. AB 1890, nr 1, s. 4. —
-FORM; pl. -ar. (om ä. förh.) tekn. form vari socker däckades vid raffinering. Pasch ÅrsbVetA 1840, s. 154. —
(1 b) -HYTTA, r. l. f. (numera föga br.) metall. hytta för framställning av raffinerad koppar. IllSv. 421 (1873). —
(1 b) -KOPPAR. [jfr t. raffinadkupfer] raffinerad koppar; särsk.: koppar framställd gm smältraffinering. Björkman (1889). SvTeknUppslB 2: 122 (1939; framställd gm smältraffinering). —
-MELASS. melass erhållen vid framställning av raffinad; motsatt: råsockermelass. 2NF 26: 223 (1917). —
-SIRAP. (numera bl. tillf.) moderlut frånskild vid framställning av raffinad ur rörsocker. LAHT 1896, s. 222. —
-SOCKER. (-nad- 1673 osv. -nads- 1578) [jfr t. raffinadezucker; jfr den etymologiska avd. under raffinad] = raffinad 1 a. TullbSthm 23/6 1578. Starck Kemi 257 (1931). —
-UTBYTE~020. (procenttal som anger) den mängd raffinad som erhålles (l. beräknas kunna erhållas) vid raffinering av ett visst råsocker. LAHT 1892, s. 70. —
(1 b, 2 a) -VÄRK, n. (numera föga br.) raffineringsvärk. Hermelin PVetA 1773, s. 66. SFS 1915, s. 19. —
B (†): RAFFINADS-SOCKER, se A.
Spoiler title
Spoiler content