SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RANKA raŋ3ka2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or, i Finl. äv. -ar ((†) -er (äv. att hänföra till sg. rank) BtFinlH 3: 242 (1549), BtÅboH I. 2: 107 (1625)); l. RANK raŋ4k, sbst.2, r. l. m. l. n.; best. -en l. -et; pl. -ar l. = ((†) -er (se ovan)); i Finl. äv. RÄNKER, förr äv. RÄNKOR, sbst. pl.
Ordformer
(rank (-nck) 1730 osv. ranka (-nck-) 1659 osv. rankar (-nck-), pl. 1745 osv. ranker (-nck-), pl. 1549—1625. rankor (-nck-), pl. 1569 osv. ränker, pl. 1625 osv. ränkor, pl. 1758)
Etymologi
[fsv. ranker(?), ranka; av fin. ränki, pl. ränget]
1) (numera bl. i Finl.) bogträ, loka; i sht i pl. BtFinlH 3: 242 (1549). 1 grijma(,) 1 paar Räncker. BoupptSthm 22/6 1677. Ränkerna tog han på armen och bjellerkransen och lokan. Runeberg (SVS) 3: 40 (1832). Jag kände med .. (hästarna), då rankorna tryckte mot boghältan. Cedercreutz Blomst. 41 (1919). Smeds Malaxb. 254 (1935). jfr (†): Thet Ranck .. el. Ook; som the Renoxar bära. Broman Glys. 3: 233 (c. 1730). jfr LOK-RANKA.
2) (numera företrädesvis i Norrl. o. Finl.) om rankbåge l. selbåge. Lind (1749). Nya (skjutsar) kommo alltjämt med klingande klockor eller melodiska ”rank” på seldonen. Enström Gråbacka 211 (1929). jfr BÅGA-RANKA. särsk. (†) i utvidgad anv., om liknande båge i annan anv. än på seldon. I forna tider (var) allmänt bruk att hafva öfver liket på Båren den så nämda kransen eller Ranket, hvaröfver Bårklädet låg. Broman HelsB 92 (1730).
3) i ssgn HALM-RANKA.
Ssgr: A: (jfr 2) RANK-BÅGE. (numera företrädesvis i Norrl. o. Finl.) till vissa slag av seldon hörande (stor, ofta rikt utsirad) båge som går över hästryggen o. som tjänstgör ss. selpinne samtidigt som den ger fjädring åt dragningen o. håller skaklarna från dragarens sidor. MeddNordM 1891—92, s. 61. Brokigt målade karmslädar med hästarna prydda med höga, röda rankbågar och snidade selkrokar. TurÅ 1944, s. 153. —
(2) -DON. (i Norrl.) seldon med rankbåge. Heurgren Polc. 27 (1892). —
(1) -DYNA, r. l. f. (numera bl. i Finl.) läderdyna under bogtränas övre del. Ahlman (1872). —
(1) -GJORD. (rank- 1670 osv. ranke- 1549) (numera bl. i Finl.) jfr gjord 1. BtFinlH 3: 242 (1549). —
(1) -REM. (ranke-) (numera bl. i Finl.) rem varmed bogträna fästas (upptill l. nedtill). SthmStadsord. 1: 114 (1654).
B (†): RANKE-GJORD, -REM, se A.
Spoiler title
Spoiler content