SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RASIBUS (ràsibuss Dalin; -býss Ekbohrn (1904)), adv.
Etymologi
[av fr. rasibus, eg.: jämnt av, skämtsam bildning (med lat. dat.- l. abl.-pl.-ändelse) till ras, rakad, av lat. rasus, till radere (se RADERA, v.1)]
(†)
1) jämnt l. alldeles av (så att ingenting är kvar); helt o. hållet, alldeles, totalt. Gouverneuren lät skära näsan rasibus af flickan. Agrell Maroco 1: 468 (1791, 1796). Den stora Berlinska (teatern), som rasibus uppbrann med allt sitt innehåll. Atterbom Minn. 597 (1819). Rasibus slut? Wijkander OSam 71 (1875). Schulthess (1885).
2) tätt förbi. Andersson (1845). Ekbohrn (1904).
3) med ens. Andersson (1845). WoJ (1891). Cannelin (1921).
Spoiler title
Spoiler content