SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RECENSERA re1sense4ra l. res1-, l. -än-, i Sveal. äv. -e3ra2 (resännsèra Dalin), v. -ade ((†) pr. sg. pass. -es BokvGP 5 (1719)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RECENSENT, RECENSÖR, RECENSION.
Etymologi
[jfr d. recensere, t. rezensieren; ytterst av lat. recensere, mönstra, uppräkna, genomgå, granska, beskriva, av re-, åter (se RE-), o. censere, uppskatta, värdera, besluta, mena, tro (jfr CENSOR)]
1) (†) uppräkna (ngt), genomgå (ngt), redogöra för (ngt). RA II. 2: 277 (1617). Hans Kongl. Maij:tt håller alt för wijdlyfftigt att låta här orsaakerne effter deres omständelige deduction recenseras som Kongl. Maij:tt bewecht hafwa att omwända medh wapnen till Seelandh. RARP 7: 125 (1660). Hagström Herdam. 2: 540 (i handl. fr. 1687).
2) (i en tidning l. tidskrift o. d.) ge en skriftlig (kritisk o. ss. ledning för allmänheten avsedd) redogörelse för l. bedömning o. d. av en (nyutkommen) vitter l. vetenskaplig skrift l. ett konstnärligt alster l. en konstnärlig prestation o. d., skriva en recension över l. av (ngt); anmäla (se d. o. 1 b α β'), kritisera (se d. o. 1 b); äv. i fråga om muntlig sådan redogörelse osv.; i sht förr äv.: (sakligt) redogöra för innehållet i (en bok l. teaterpjäs o. d.); äv. med avs. på författare l. musiker l. konstnär o. d.: ge en (kritisk) redogörelse för osv. värk av (en författare osv.). Boken, filmen recenserades välvilligt i landsortspressen. I Korthet recenseres någon nyss tryckter Bok (vid Bokvettsgillets sammanträden). BokvGP 5 (1719). Detta Poeme hade den olyckan at recenseras af vår Pedant: recenseras, det vill säga, presenteras i squelette öfverdräglad med smicker. Kellgren (SVS) 5: 166 (1788). Den recenserade författaren. Lyceum 2: 59 (1811). Bolander HerrKr. 8 (1946). — särsk. (mera tillf.) i utvidgad l. bildl. anv. Åkerskärrorna, som ligga här och der bland säden och recensera lärkornas sånger. Palmær Eldbr. 142 (1848). (Han var) ej så grannlaga, då det kom an på att recensera den mat, som bjöds honom. Lilljebjörn Minn. 177 (1874).
Särsk. förb.: RECENSERA IHJÄL1010 04. (tillf.) till 2: tillintetgöra (ngn l. ngt) gm nedgörande recension(er). SvLittFT 1836, sp. 33.
RECENSERA UT. (†) till 2, i utvidgad anv.: (efter kritisk granskning) utesluta (ngt ur en text l. skrift), utmönstra. Quennerstedt StrSkr. 2: 208 (1896, 1919).
Ssg: (2) RECENSERINGS-KONST. (tillf.) jfr konst 3 e, f. Wulf Köppen 1: XXII (1799).
Avledn.: RECENSÖR, m.||ig. (enst., †) till 2: recensent. Tavaststjerna Bröl. 61 (1893).
Spoiler title
Spoiler content