REDA, v.3; anträffat bl. i ipf. redde.
Etymologi
[efter isl. reiða, svänga, lyfta, föra på hästryggen, motsv. nor. dial. reida, svänga, lyfta, föra på hästryggen, fgutn. raiþa, föra på hästryggen; av urgerm. raiðian, kausativ till RIDA; jfr de sannol. med isl. reiða etymologiskt identiska fht. reiten, köra, mht. reiten, låta rida, om häst: bära, t. dial. reiten, gunga]
(†) i uttr. reda till (yxa), svänga o. hugga till med (yxa). (Karle) fick .. see at en stor kädia satt honom (dvs. bilden av guden Jomala) om halsen; ty redde Karle til yxan, och högg sönder bandet. Peringskiöld Hkr. 1: 622 (1697; isl. orig.: reiddi til öxina).
SAOB
