SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REDIGERA re1diʃe4ra l. red1-, stundom -ge4-, i Sveal. äv. -e3ra2 (redischèra Dalin; äv. -ge- säll(an) -je- LoW (1889)), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; REDIGENT, REDIGÖR, se avledn.; jfr REDAKTION, REDAKTOR, REDAKTÖR.
Etymologi
[jfr t. redigieren; av fr. rédiger (ffr. rediger), av lat. redigere, driva tillbaka, återföra, inskränka m. m., av red-, sidoform till re-, åter (se RE-), o. agere (jfr AGERA)]
1) (†) återföra l. åter bringa (ngt i l. till ett visst tillstånd); transportera l. förflytta (ngn) tillbaka (till en tjänst som han förut innehaft); äv. allmännare: föra l. bringa (ngt l. ngn till ngt) l. förvandla l. omvandla (ngt till ngt, särsk. till ngt enklare); äv. i uttr. redigera ngt in absurdum, visa att ngt är falskt gm att därifrån härleda ngt orimligt (gm ”reductio in absurdum”). Phrygius 3Likpr. 30 (1618). Om mynted redigeras i förre stat (dvs. tillstånd), så beneficeres bönderne. RP 3: 56 (1633). Genom Multiplication redigerar (man) både dividendi så wäl som divisoris Species till minsta Sort. Rålamb 4: 43 (1690); jfr REDUCERA 9 a. På det jag icke måtte .. blifwa redigerat till des större fattigdom. VDAkt. 1696, nr 453. Ett rychte .. at B:r Cederhielm skulle blifva Öfver Postdirectör och Smedeman blifva redigerat til sitt Tyska secretariat. Bark Bref 2: 134 (1706). Kropparne uplösas .. uti deras smärsta Molecula igenom Röta och Giäsning, och blifva .. redigerade til .. simpla Ämnen. Triewald Förel. 2: i 2 a (1736). Tå man .. Söker til at redigera .. saken in absurdum. Lallerstedt Slutk. 148 (1746). Sahlstedt (1769). — särsk. i uttr. redigera ngt i (god l. sin) ordning (l. i ett gott skick o. d.), bringa l. ställa ngt i (god osv.) ordning, ordna ngt (på ett tillfredsställande l. ordentligt sätt); jfr 3. Medan Kongl. Maij:tt .. för nödigt befinner, att dess och Cronones handlinger vthj Cammer archivo skole i ett gott skick och ordenteligheet redigeras. CivInstr. 69 (1655). Schück VittA 2: 292 (i handl. fr. 1669: i sin ordning). At bookbindaren .. inbinder (böckerna) allenast Bibliothecarius redigerar dhem i godh ordning. ConsAcAboP 4: 380 (1677). Wallquist EcclSaml. 5—8: 40 (1773).
2) (†) inskränka (ngt), förminska, reducera, särsk. i uttr. redigera ngt till ngt l. inom (vissa gränser); äv. i uttr. redigera ngt till ngn, låta ngt utövas enbart av ngn, redigera ngn till ngt, bringa l. tvinga ngn att inskränka sig till l. att hålla sig enbart till ngt. Feltherren remonstrerade dem sedan nyttigheten att regeringen till dhe 5 Capita redigeres. RP 3: 70 (1633). (Sveriges grannars) mäste trachtan gåår ther på uth, att redigera Swerige in om sijne gamble gräntzor. RARP 6: 208 (1657). (Sveriges fiender) hafwa (länge) hootat medh .. att redigera åther the Swenske till sine gamble klippor och bergzskrefwor. Därs. 8: 186 (1660); möjl. särsk. förb. Att man för dhe 150 Stipendiater, som nu äre, redigerar numerum til 120. Rudbeck Bref 14 (1661). 1BorgP 111 (1672). — särsk. i uttr. redigera ngt in på ngt, inskränka l. reducera ngt till ngt. Stiernman Riksd. 1618 (1668).
3) (†) ordna (ngt), ordna upp (ngt); äv. i uttr. redigera ngt l. ngra till l. i ngt, indela l. organisera ngt l. ngra i l. uppdela ngt l. ngra på ngt, stundom övergående i bet.: bestämma ngt till att omfatta ngt. Annerstedt UUH Bih. 1: 343 (i handl. fr. 1638). (Allmogen har) låtit .. uthnemna een wahrachtigh Karl af huar gårdh, huilket folck redigerades i wisse Compagnier. HSH 31: 472 (1662). Riksens Ordinarie- eller Landt-Cavallerie är här i Swerige 4 Regementer starkt, .. hwartdera Regemente redigerat til 8 Compagnier och 1200 Officerares och gemenas Hästar. HC11H 15: 7 (1662). Att dhe excerpera af åthskillige documenter alle Memorable ting, der finnas och under wisse titlar redigera. Schück VittA 2: 161 (i handl. fr. 1674). Sedan nu Venell åtminstone till en del redigerat de affairer som fordrat en snar åtgärd. HLittSt. 1: 316 (1822).
4) [jfr 2] (†) i fråga om sammandragning l. sammanfattning av en framställning o. d., i uttr. redigera ngt till l. i ngt, sammandraga ngt till l. sammanfatta ngt i ngt; framställa ngt i korthet i form av l. ge ngt den sammanträngda formen av ngt; stundom svårt att skilja från 5. BraheBrevväxl. II. 1: 40 (1647). Iag (vill) til redighets vinnande redigera .. upkomne disscoursser (över tidskriften Ärlig Svensk) til 3 hufvudstycken. 2RARP 19: Bil. 101 (1755). Ehuru .. special Tabellerne ifrån Lähnen äro inkomne, har likväl sådant skedt så sent, att flere för denna gången icke kunnat redigeras i General Tabeller, än för det första året. Fennia XVI. 2: 99 (1756); jfr 5. (Syndares undanflykter) äro så bekanta, at man har redigerat dem til åtskilliga locos communes (dvs. allmänna talesätt). Rydén Pontoppidan 515 (1766).
5) i fråga om utarbetande av ngt i skrift (jfr 4), särsk. sådant som bygger på ett visst givet stoff l. material o. d.: utarbeta (ngt); särsk. med tanke på det formella utarbetandet av ngt vars innehåll redan är bestämt l. föreligger i utkast o. d.: utforma l. avfatta (ngt) o. d.; ge (ngt) dess (slutgiltiga) form l. avfattning l. formulering (särsk. för publicering). Redigera bokstaven A i en ordbok. Redigera ett ordboksparti. K. M. hade sjelf projecterat .. (förändringarna i säkerhetsakten) och lemnade mig detta projekt .. (jämte vissa andra handlingar) med befallning, at jag skulle redigera allt i en slags Ordning. HT 1924, s. 382 (1789); jfr 1 slutet. MinnSvNH Bih. 3: 347 (1814). Händelsens sjelfva uppskrifvande och redigerande till ett skaldeverk .. måste tillhöra en sednare tid (än den då de skildrade tilldragelserna ägt rum). Almqvist Amor. XIX (1839). I det Geijerska hemmet redigerade .. (Lindblad) sina första verkliga kompositioner. Nyblom i 2SAH 57: 37 (1880). All redigering av ett tryckalster bör ske, när detta ännu befinner sig på manuskriptets stadium. Elge BoktrK 116 (1915). Den kommission, som redigerade Kristoffers landslag. Schück VittA 1: 15 (1932). — jfr OM-, SLUT-, UT-REDIGERA.
6) med avs. på tidning l. tidskrift l. samlingsvärk (med bidrag av flera författare) o. d.: leda l. förestå utgivningen av (o. därvid ombesörja l. svara för samlande o. ordnande av stoff l. bidrag o. d. samt därigm o. gm egna bidrag ge en viss helhetsprägel l. hållning åt); vara (huvud)redaktör för; äv.: (samla o.) ordna l. sammanställa stoff (l. bidrag o. d.) i l. till (tidning osv.); äv. med avs. på traderad text l. urkund(er) l. (samling av) skrift(er) o. d.: ombesörja utgivning (l. utskrivning) av o. därvid ha hand om l. svara för utformning l. återgivning av (text) l. av texten i (urkund osv.) l. (samlande samt) uppställning o. anordning av (de olika urkunderna l. skrifterna osv.); äv. abs. Kellgren (SVS) 5: 221 (1789; abs.). Den ganska qvickt och listigt redigerade (tidningen) Quotidienne. LittT 1796, s. 127. Hans Præses (har) redan redigerat den (dvs. texten) under namn af Tyrtæi quæ supersunt, Græce et Latine. Phosph. 1810, s. 362. En bättre redigerad upplaga .. (av Konungastyrelsen än Bureus') börjades af J. Scheffer. Hammarsköld SvVitt. 1: 47 (1818). När han kände sig hemmastadd, började han redigera profnumret (av tidningen). Strindberg TjqvS 3: 79 (1887). (Vitterhets-)Akademiens skrifter redigeras av dess sekreterare. SFS 1933, s. 1095. Schück VittA 8: 175 (1944). — jfr OM-, SLUT-, UT-REDIGERA. — särsk.
a) (†) i uttr. redigerande sekreterare, redaktionssekreterare. Schulthess (1885).
b) [jfr ägande i motsv. anv.] (tillf.) i p. pr. med gerundivisk bet., om tidning o. d.: som redigeras av ngn, som ngn redigerar. Redaktör Larsson .. (skriver) i sin redigerande tidning. SvD 1901, nr 323, s. 1.
c) (mera tillf.) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om tillstånd vari ngt utges: som kännetecknas av en utformning av texten som givits vid redigering. Urval av dessa ballader i dylikt redigerat (det vill säga i god mening normaliserat) tillstånd har tidigare inte saknats. Bengtsson Silv. 283 (1931).
Särsk. förb. (till 5 o. 6): REDIGERA OM1010 4. omredigera (ngt); äv. bildl. Strindberg Hafsb. 180 (1890). Jag fick redigera om hela mitt lif. Dens. Kamm. 2: 34 (1907).
REDIGERA UT1010 4. utredigera (ngt); äv. i utvidgad anv., särsk. med avs. på film: (slutgiltigt) ordna o. sammanfoga de olika vid filminspelningen tagna scenerna till (film). Chaplin har lagt sista hand vid .. (filmen Cirkus) och redigerat ut den. BVT 1928, nr 10, s. 22. UrDNHist. 1: 42 (i handl. fr. 1930).
Ssgr (till 5 o. 6): REDIGERINGS-ARBETE~020. SvD(B) 1919, nr 182, s. 3.
-DIAGRAM. (i fackspr.) diagram som visar hur redigeringsarbete fortgår (l. bör fortgå för att medhinnas inom viss tid). Östergren (1935).
-KONST. särsk. till 6. 2NF 26: 1134 (1917).
-PLAN, r. l. m. jfr plan, sbst.1 II 2.
-PRINCIP. för redigering av ngt. HGeijer i NysvSt. 1934, s. 201.
Avledn. (till 6): REDIGENT, m. (numera knappast br.) = redigör. Reuterdahl InlTheol. 135 (1837).
REDIGÖR, m. (tillf.) man som redigerar ngt, redaktör. GbgMP 1949, nr 240, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content