publicerad: 1956
REDS re4ds, stundom red4s l. ret4s, vard. äv. res4 l. re4s (tillre´ds (med) sl(utet) ĕ Weste; tillrédds Dalin), sbst.1 oböjl., förr äv. REDES, sbst. oböjl.
Ordformer
(redes 1662—1799. reds (-dz) 1612 osv. reedz 1561—1665. res (rees) 1711—1887 (: te´res). ress 1659)
Etymologi
[y. fsv. til reds (BtSH 5: 155 (1507: til redz)), äv. enbart reds, sv. dial. teress, tirajs m. m.; ombildning av uttr. till reda l. redo l. rede (se REDA, sbst.1 3 a) gm tillägg av gen.-ändelsen -s (jfr TILLBAKS i förh. till TILLBAKA), möjl. delvis under påvärkan från lt. reeds, redan (jfr holl. reeds, redan), eg. adverbiell gen. sg. av det ord som föreligger i mlt. rēde, reide (se REDA, adj.); jfr äv. d. (dial.) til reds]
i uttr. till reds, förr äv. till redes (äv. sammanskrivet tillreds, tillredes), i ordning l. färdig o. d.; numera oftast: redo l. till hands l. i beredskap (då ngt skall uträttas o. d.). Stiernhielm Fateb. C 2 a (1643).
a) (numera bl. mera tillf.) i uttr. som ange att ngn l. ngt bringas l. kommer i ett tillstånd l. skick l. läge vari han l. det är i ordning l. färdig(t) osv.; jfr REDA, sbst.1 3 a α.
α) i fråga om person l. trupp o. d. (äv. djur); i sht förr särsk. i uttr. laga l. göra (förr äv. skicka) sig till reds (till ngt l. att, förr äv. till göra ngt), göra sig i ordning l. färdig (till ngt resp. att göra ngt). ConsAcAboP 2: 397 (1662). Nu laga .. (turkarna) sigh tillreds till åhter begynna ett nytt fälttågh i sommaren. Carl XII Bref 116 (1711). Roman Holbg 46 (1746: skicka). Var tyst: han gör sig nu tillreds till någon sång. Thomander 3: 344 (1826). Minst etthundrafemtio personer hade satt sig tillreds på marken som på en amfiteater. Lo-Johansson Stat. 2: 214 (1937). (†) Mot endan på gästabodet lagade Andgrims söner sig till reds åth Samsö. Verelius Herv. 67 (1672). särsk. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om ko l. sugga o. d.: färdig att kalva l. grisa osv.; äv. (starkt bygdemålsfärgat) om kvinna: färdig att föda; jfr b α δ'. (Suggan ser) ut att bli tillreds nu. Lidman Tjärd. 74 (1953).
β) i fråga om ngt sakligt; numera företrädesvis övergående i bet.: i beredskap l. tillgänglig l. så att det är till hands (för ngn); förr äv.: färdigställd (jfr FÄRDIG 5); i sht förr äv. i uttr. laga ngt till reds, laga ngt i ordning. AOxenstierna 2: 5 (1607). Efter jag icke kunne få ded (dvs. brevet) så hastigtt till reds såsom ded borde sig vara. Därs. 31 (1612). (De) skulle .. leggia alla åhrarna tillredz (i fartygen). Reenhielm OTryggw. 115 (1691). (Jag) lagade .. til reds hvad som var nödigt til mit företagande. Roman Holbg 6 (1746). Var välkommen till ditt förra lilla rum hemma, som skall bli till reds för dig. Bremer Brev 3: 217 (1851). Hasslöf SvVästkustf. 272 (1949). särsk. (numera knappast br.) i uttr. uppköpa l. skriva ngt till reds, uppköpa resp. skriva ngt för att ha det i beredskap l. till hands; förr äv. i uttr. uppskicka ngt till ngn till reds, skicka upp ngt till ngn för att han skall ha det tillgängligt l. i beredskap l. till hands. PH 1: 174 (1720: upkiöpa). CAEhrensvärd Brev 2: 335 (1799: uppskickar). Mina tillämnade visiter, till hvilka jag skrifvit tillreds .. 4 st(ycken) visitkort. Törneros (SVS) 1: 124 (1824).
b) i uttr. som ange att ngn l. ngt befinner sig i ett tillstånd l. skick l. läge vari han l. det är i ordning l. färdig(t) osv.; jfr REDA, sbst.1 3 a β.
α) i fråga om person l. trupp o. d. (äv. djur); särsk. i sådana uttr. som vara l. stå (l. ha l. hålla ngn) till reds (att l. för att göra ngt, äv. till ngt l. till att, vard. stundom äv. till göra ngt). När han edher kallar warer tillredz. Rondeletius 30 (1614). Är inte Térèse te'res .. te'resa? Fahlcrantziana 14 (1866, 1887). Till gråt, till skratt är man allt jämt till reds. Rydberg Faust 7 (1876). Lysander Almqvist 56 (1878: till reds att). Nilsson FestdVard. 159 (1925: stodo .. tillreds .. för att). Att ha lämpligt folk till reds, om eld skulle utbryta. Almquist VärldH 5: 466 (1933). — särsk.
α') i uttr. vara till reds med ngt, vara beredd l. färdig att komma med ngt, ha ngt till hands o. d. Min klåckare Anders Galle, som allestädes ähr till redes medh sitt lynghachtigha squaller. VDAkt. 1662, nr 167. Drottningen var på stunden tilreds med svar. Kellgren (SVS) 5: 480 (1790). Dalin (1855).
β') övergående i bet.: redo l. beredd att stå till tjänst l. att foga sig efter l. uträtta ngns önskningar o. d.; äv. om kvinna: beredd att ge sig åt ngn; äv. i uttr. stå l. vara till reds för (äv. åt) ngn, stundom äv. vara ngn till reds. En Ungerswen snart blifwer leds / Wed Pigan, som strax står tillreds. Lucidor (SVS) 436 (1674). (Hästen är) för god til at .. altid stå tilreds för folk, som mena de sku få handtera honom som de vilja. Dalin Vitt. II. 6: 117 (1740). CVAStrandberg 3: 362 (1854: åt). Hela socknen skulle vara dem (dvs. ledarna under Dackefejden) till reds och besätta vägarna. SvH 3: 194 (1903). Den lilla flickan måste ständigt vara tillreds, komma fram till bädden, fatta den heta handen. Krusenstjerna Pahlen 1: 24 (1930).
γ') (numera knappast br.) övergående i bet.: villig l. redobogen (att göra ngt); jfr β' o. FÄRDIG 4 a γ. Jag är tillreds att vörda mästarn, när och i hvad slag han framträder. Leopold 5: 165 (c. 1820).
δ') (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) om ko l. sugga o. d.: färdig att kalva l. grisa osv. (äv. i uttr. till reds att kalva, om ko: kalvfärdig); äv. (starkt bygdemålsfärgat) om kvinna: färdig att föda; jfr a α slutet. SöderkP 1894, nr 120, s. 1. Moberg Invandr. 398 (1952; om kvinna).
β) i fråga om ngt sakligt; särsk. i sådana uttr. som vara l. stå l. ligga l. finnas till reds (för l. åt ngn l. för ngt l. att användas o. dyl. l. att göra ngt) l. ha(va) l. hålla (äv. äga) ngt till reds (för l. åt ngn). Therföre må thw .. haffwe någre skuuter tillreedz (för transporten). E14R 1: 139 a (1561). Schück VittA 2: 418 (i handl. fr. 1684: hållas). Då .. (Ulrika Eleonora d. ä.) en gång war sinnad, at upköpa et kostbart Pärleband, och penningarne woro tilreds at utgifwas, betänkte Hon sig (osv.). HC11H 6: 136 (c. 1700). Den förnämste stolen (drogs) fram att vara till reds för H. ProCancellario. ConsAcAboP 11: 235 (1724). Åt Febus äger jag alltid / Skänker tillreds. Adlerbeth Buc. 19 (1814). Detta .. löje, som alltid ligger till reds på hennes läppar att vid minsta anledning brista lös. Idun 1888, s. 75. Moberg Utvandr. 225 (1949). — särsk.
α') (numera knappast br.) övergående i bet.: till buds (se BUD 3 a); i uttr. stå till reds (för ngn). Lägenheet står icke altijdh til reedz. Grubb 804 (1665). Därom är man .. underrättad, at .. (kaldéernas) vishet intet stod til reds för alla .., utan var innesluten innom vissa slächter. Lagerbring HistLit. 154 (1748).
β') (†) i uttr. till reds ritad, färdigritad. Rudbeck Bref 254 (1685).
γ) [specialanv. av α, β] i förb. med inf. (jfr α, β): nära l. på vippen; numera bl. (tillf.) med anslutning till α l. β; förr äv.: beredd (se d. o. 1 e). Dähnert (1784). När gossen honom (dvs. skorpionen) såg, .. / Förlorar han, tillreds att af hans krökta gadd / Bli sårad, allt sitt mod. Rutström i 2SAH 3: 239 (1803). Hon håller (på målningen) i händerna ett uppnedvändt positiv .., som synes vara tillreds att falla henne alldeles ur handen. Atterbom Minn. 385 (1818). Östergren Dikt. 5 (1871).
Spoiler title
Spoiler content