REFERENDUM re1ferän3dum2 l. ref1-, stundom —40, n.; best. -umet, i best. anv. äv. utan slutart.; pl. = (SAOL (1950) osv.) l. -enda (LoW (1911) osv.).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. referendum; ytterst av (ny)lat. (ad) referendum, (till) hänskjutande, gerundium av referre (se REFERERA). — Jfr REFERENDARIE]
1) (†) i uttr. taga ngt till referendum, mottaga ngt (en skrivelse o. d.) för att hänskjuta det till l. underställa det en myndighet o. d. för avgörande l. prövning o. d. Secretarius Status togh dhetta .. till referendum för Rijkzens Rådh. 1BorgP 21 (1660). jfr: (Rättegångshandlingarna) skole .. tilställas twenne Bijsittiare ad referendum. Schmedeman Just. 160 (1615). jfr äv. OSPT 1687, nr 18, s. 1 (: at referendum).
2) (i formen referend-) (†) ss. förled i ssgr som avse hänskjutande av ärenden (t. ex. suppliker) till en myndighet samt i närstående anv.
Ssgr: A (till 2; †): REFEREND-MÅL. mål som hänskjutes till högre instans, vädjat mål. Arnell Stadsl. 23 (1730). Därs. 646. —
-SAK. = referent-sak. RP 9: 487 (1642). En Secreterare, som .. schall schiöta och optaga, alle swänsche referendsaker, och enkannerligen hafwa till att giöra på Rijkzdagar, medh den gemene Mans .. Supplicationer. CivInstr. 347 (1661). —
-SEKRETERARE. referendariesekreterare (se d. o. 1). Bark Bref 1: 23 (1702).
B: (3) REFERENDUM-INSTITUT. (i fackspr.) jfr institut 2 slutet; äv. i utvidgad anv., om sådan allmän omröstning bland medlemmarna av en riksomfattande förening o. d. som till sin karaktär påminner om referendum. TSvLärov. 1949, s. 159 (i utvidgad anv.). —
