publicerad: 1933
INSTITUT in1stitɯ4t, n.; best. -et; pl. = (Broocman TyUnd. 1: 45 (1807) osv.) l. -er (Nyström DöfstUndUtv. 152 (i handl. fr. 1806), Östergren (1929)). Anm. Ordet är tidigast anträffat i den lat. formen institutum. 1Saml. 1: 14 (1773).
Etymologi
[jfr t. o. fr. institut, eng. institute; av lat. institutum, inrättning, sedvana, eg. p. pf. n. till instituere (se INSTITUERA)]
1) anstalt (se d. o. 5) grundad för främjande av ngt praktiskt l. teoretiskt syfte, i sht för bedrivande av forskning på ngt mera speciellt område (t. ex. havsforskning, ärftlighetsforskning) l. för beredande av uppfostran l. (högre) utbildning av mera speciell art (t. ex. uppfostran av blinda l. dövstumma resp. utbildning i gymnastik, handel, läkekonst, teknologi o. d.); ofta konkret, om lokal(er) l. byggnad(er) rymmande dylik anstalt; nästan alltid ss. senare ssgsled l. med attribut angivande anstaltens art, ävensom elliptiskt för dylik förb. l. ssg. Vetenskapligt, teknologiskt, ortopediskt, rasbiologiskt institut. Institutets lokaler, föreståndare, värksamhet. Han har eget arbetsrum på institutet. Institutet står under egen styrelse. Farmaceutiska institutet, se FARMACEUTISK. Karolinska (mediko-kirurgiska) institutet, medicinsk högskola i Stockholm som jämte de medicinska fakulteterna vid universiteten handhar den teoretiska o. praktiska läkarutbildningen (med upprinnelse dels från det 1667 av huvudstadens läkare bildade ”collegium medicorum”, dels från den 1797 upplösta s. k. ”kirurgiska societeten”). Chalmers tekniska institut, sedan 1914 officiell benämning på den tekniska läroanstalt som alltifrån 1829 funnits i Göteborg, grundad på en donation av köpmannen W. Chalmers († 1811) (i icke officiellt spr. vanl. Chalmerska institutet). Institutet för blinda, anstalt för uppfostran o. undervisning av blinda, öppnad 1879 o. sedan 1888 förlagd till Tomteboda vid Stockholm. LittT 1796, s. 117. H. väckte fråga i (präste-)ståndet att få understöd till institutet för döfva och dumbar. HH XXV. 2: 31 (1809). Vore Staten rik, kunde den bygga Real- eller Borgarskolor i stort såsom särskilta fristående Instituter. Tegnér (WB) 8: 143 (1836). Ett institut för ärftlighetsforskning inrättades (1917) .. vid Alnarps landtbruksinstitut. 2NF 37: 765 (1925). Odontologiska institutet (vid Hfors universitet). FinlStatskal. 1925, s. 131. — jfr ARBETAR(E)-, BANK-, BLIND-, BOKHÅLLERI-, BÄRGS-, CENTRAL-, DÖVSTUM-, FORST-, GYMNASTIK-, HANDELS-, HANDTVÄRKS-, HAVSFORSKNINGS-, LANDTBRUKS-, MEJERI-, LJUS-, MUSIK-, PÄNNING-, RID-, SKOGS-, SKÖNHETS-, SÅNG-, TANDLÄKAR(E)-, VETERINÄR-INSTITUT m. fl.
2) (i vetenskapligt fackspr.) anordning bestämd l. reglerad av sed l. lag med hänsyn till visst ändamål; institution (se d. o. 3 b); stundom bildl. l. i överförd anv., om ngt regelbundet återkommande. Den kyrkliga förföljelsen emot kättare .. koncentrerade sig i ett eget institut, Inqvisitionen. Geijer I. 1: 264 (1845). Wahlfisk KatUnd. 8 (1876). Af Gustaf Adolf voro .. (de) kortvariga vapenhvilor, som alltmer tycktes bli ett institut i det polska kriget, aldrig eftersträfvade. HT 1917, s. 268. — särsk. jur. anordning bestämd o. reglerad gm rättsregler med hänsyn till visst ändamål; äv. om det komplex av rättsregler som reglerar dylik anordning; stundom oeg., om komplex av rättsregler som ha avseende på visst förhållande (t. ex. rån, stöld). Biberg 3: 406 (c. 1823). Äktenskapets institut. Fahlbeck Ad. 2: 116 (1902). Ett ekonomiskt institut, t. ex. aktiebolaget. Thyrén StrafflRef. 1: 45 (1910). Kallenberg CivPr. 1: 622 (1922). Förenta Staterna är .. det land, där folkomröstningen fått sin rikaste utbildning. Mången ser i detta institut framtidens linje. NordT 1929, s. 596. jfr AUKTIONS-, EDGÄRDSMANNA-, EDS-, HEMFÖLJDS-, HEMGIFTS-, HÄKTNINGS-, KUNGSÅDRE-, RÄTTS-, TOMTRÄTTS-, ÅTERFALLS-INSTITUT m. fl.
Ssgr (till 1): A (mindre br.): INSTITUT-STYRELSE, se B.
-STYRELSE. (institut- 1929. instituts- 1893 osv.) BtRiksdP 1893, 6Hufvudtit. s. 22. Institutsstyrelsernas förslag i fråga om .. lärarnes aflöning. Därs. 1905, 9Hufvudtit. s. 9.
Spoiler title
Spoiler content