SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1956  
REFRAKT refrak4t, adj. -are (gradf. dock föga br.).
Ordformer
(förr äv. -fract)
Etymologi
[av nylat. refractus, av lat. refractus, (sönder)bruten, delad, p. pf. av refringere (se REFRINGERA); jfr fr. réfracté]
med. om dos (se DOS, sbst.1 1): sönderdelad; liten. Pfeiffer (1837). (Ett läke-)medels kraft att i ännu refraktare doser afhjelpa Struma m. m. SvLittFT 1838, sp. 579. Mera refrakt dos. Löwegren Oftalm. 66 (1923).
Spoiler title
Spoiler content