REGISTRATION re1jistraʃω4n l. rej1- osv., äv. -atʃ-, l. 0104, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t., eng. o. ä. fr. registration; av mlat. registratio (gen. -ōnis), vbalsbst. till senlat. registrare (se REGISTRERA)]
(numera knappast br.) registrering (se REGISTRERA I 1); förande av registratur (se d. o. 2 b); förr äv. konkret: registratur (se d. o. 2 b). Att thu wiltt .. holle them till någett arbethe, medt then Registrationn, och annett. G1R 18: 360(1547). Därs. 23: 100(1552; konkret). Ekbohrn(1904). — jfr CIVIL-REGISTRATION.
