publicerad: 1957
REGISTRERA re1jistre4ra l. rej1-, äv. re1g- l. reg1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (registre´ra Weste), förr äv. REGISTERA l. REGISTRA, v. -ade. vbalsbst. -RERANDE, -RERING; -RERARE (se avledn.); jfr REGISTRATION, REGISTRATOR.
Ordformer
(-tera 1534—1544. -terera 1676. -tra 1544—1545, 1622. -trera 1527 (: registrering) osv.)
Etymologi
[fsv. registrera; jfr mlt. registrēren, t. registrieren, eng. register, fr. registrer, it. registrare, senlat. registrare; till REGISTER. — Jfr REGISTRANT, REGISTRATUR]
1) uppföra l. uppteckna l. införa (ngt) i förteckning l. lista l. längd l. kartotek o. d.; föra l. upprätta förteckning l. lista osv. över (ngt) l. över vad som finns i (ngt); äv. allmännare: (noggrant l. systematiskt) bokföra (ngt, t. ex. i diarium l. protokoll), uppteckna, annotera; förr äv. (med avs. på protokoll o. d.) övergående i bet.: föra (se d. o. 16); jfr REGISTER I 1. G1R 4: 326 (1527). Ath the .. registera huru mygit huar bonde szynnerligen for siigh haffuer giordt vtij tigindh (dvs. tionde). Därs. 13: 137 (1540). Hwad Resolution, som .. ramedt och besluten blifwer (i handelskollegiet), den skal Secreteraren Registrere och före til Boken. Stiernman Com. 1: 670 (1615). Att han idkeligen öfversijr och Stadzschriffuare därtill holla .., att acterne och Stadzens tenkebook blijfver rätt registreret och richtig hollen. AOxenstierna 1: 296 (1619). Större delen af svenska myntsamlingen (är) redan flyttiad och registrerad. Lagerbring Skr. 166 (1784). En anteckningsbok, i hvilken Wetterstedt noggrant .. registrerat alla sina bref under resan med tämligen utförligt angifvande af innehållet. Forssell i 3SAH 3: 64 (1888). Bibliotekets (vid museet) tillväxt utgöres av 121 registrerade nummer. Kulturen 1945, s. 187. — jfr IN-, OM-, UPP-, UT-REGISTRERA samt O-REGISTRERAD. — särsk.
a) motsv. REGISTER I 1 b, i fråga om införande i register som (enligt utfärdade bestämmelser) kontinuerligt föres av (administrativ) myndighet l. ämbetsvärk l. postanstalt l. handelshus l. organisation o. d.; särsk. i fråga om införande i sådant register vari inskrivning medför (l. har betydelse för) ernående av vissa rättsvärkningar med hänsyn till vad som inskrivits (t. ex. ger skydd l. auktoritet åt ngt); jfr b. ConvLex. 3: 431 (1825). Afsändare (av vanliga brev äger) att namnkartering fordra genom sådane brefs åteckning af ordet ”registreras”. PostHb. 7 (1858); jfr NAMN-KARTERA. Registrering af ankommande värdeförsändelser. Geijer Postförf. 180 (1868). Den, som vill låta registrera varumärke, skall till registreringsmyndigheten ingifva .. skriftlig ansökan. SFS 1884, nr 29, s. 1. Innan förening för ekonomisk verksamhet .. blifvit registrerad, kan den ej förvärfva rättigheter. Därs. 1895, nr 66, s. 1. Registrering av motorfordon. BtRiksdP 1945, 6: nr 6, s. 40. jfr CIVIL-, MÖNSTER-REGISTRERING.
b) motsv. REGISTER I 1 c, med obj. betecknande person(er); numera företrädesvis i fråga om införande i register som (enligt utfärdade bestämmelser) föres av myndighet o. d. Ati godemen, som her vnder breffuit registerade äro, skole göre oss wtt så monge karle till siöss, som vptechnatt är. G1R 11: 44 (1536). De värnpliktiga registreras vid det truppförband, de tillhöra. SoldatundFlygv. 1944, s. 25. SFS 1948, s. 153. jfr CIVIL-REGISTRERING. särsk. [jfr motsv. anv. av amerikansk eng. register i abs. anv.] (tillf.) refl.: skriva in sitt namn i resandebok (på hotell o. d.). Två minuter efter det jag registrerat mig i St. Charles Hotel var jag intervjuad. Nyblom Golfstr. 101 (1911).
c) motsv. REGISTER I 2: införa (ngt) i register l. upprätta register över (ngt, t. ex. ord l. personer l. saker som behandlas i en skrift o. d.); äv. i fråga om införande i l. upprättande av (alfabetiskt) register över skriftliga handlingar o. d. (med uppgifter om förvaringsställen o. d.); stundom äv.: förse (skrift l. bokvärk o. d.) med register. Schück VittA 2: 298 (i handl. fr. 1668). (Bokhållaren skall) alla .. Räkenskaper och där til hörige Documenter .. uti ett richtigt Inventario antekna, numerera, foliera, registrera, och uti sine tilbörlige rum förwara. LReg. 446 (1688). (Sv.) Registrera .. (Fr.) Insérer dans la table des matières. Nordforss (1805). Den tröttsamma registrering af Sv(enska) Spr(åkets) L(agar), hvarmed jag för tillfället är sysselsatt. Rydqvist i 3SAH LXIII. 2: 120 (1859). En .. fyllig och väl ordnad och registrerad samling klipp .. ur .. tidningar. Bjurman 3Statsm. 228 (1935).
d) allmännare: systematiskt ordna (ngt, t. ex. i en uppställning l. översikt); åvägabringa en systematiskt ordnad samling av (ngt). Att av nästa riksdag begära anslag för upprättande av en central i Stockholm för registrering av fingeravtryck. Östergren (cit. fr. 1920). Smith OrgKemi 18 (1938).
e) i utvidgad l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr d, f, 2): konstatera o. anteckna (ngt), inregistrera; stundom övergående bet.: uppräkna (ngt); äv. i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., särsk.: som utmärkes av uppräknande l. medtagande av ett (stort) antal enskildheter o. d. Massoretherna, hwilke hafwa alla Skrifftennes bookstäfwor noga registrerat. Sylvius Mornay 595 (1674); jfr huvudmomentet. Landsm. III. 1: 30 (1881). Den empiriske forskaren .. registrerar fakta och iakttagelser. Anderson i 3SAH 7: 259 (1892). I .. psalmen ”O syndig man, som säker är och trygger” .. registrerar .. (Lucidor) lifvets intigheter i korta, kärniga sentenser. Karlfeldt Därs. 24: 118 (1909). En omständlig registrerande realism, som tar med åtskilligt oviktigt. Sylwan (o. Bing) 1: 549 (1910). Holmberg Leopold 1: 151 (1953).
f) (†) i utvidgad anv. (jfr d, e), i uttr. registrera ngt emot ngt, (uppteckna o.) noggrant jämföra ngt med ngt. (K. IX) begärade .. att Ständerne wille höra .. (rådsherrarnas) Swar och dem registrera emoth deras Bref. HSH 19: 274 (1600).
g) (†) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om karta: försedd med (stort bestånd av) på kartan införda namn. Vthi Witz nyeste Registrerat Sweriges Tafla, ähro Sala, Salbo (m. fl.). Rudbeck Atl. 3: 742 (1698; lat. texten: cum indice accuratissimo).
h) i fråga om avförande av ngt ur register o. d. (särsk. motsv. REGISTER I 1 b); i ssgrna AV-, BORT-REGISTRERA. jfr: Avregistrerat motorfordon. SFS 1940, s. 1733.
2) (ofta med ngt fackspråklig prägel) i utvidgad anv.: grafiskt uppteckna (ngt, t. ex. förändringen av en storhet); överföra (ngt) i sådan form att avläsning l. återgivning o. d. därav efteråt kan äga rum; äv.: (uppmäta o.) ange l. återge (ngt, t. ex. hastighet, strömstyrka) på en skala o. d. (på sådant sätt att den angivna storheten efteråt kan avläsas); mottaga l. upptaga (ngt, t. ex. en serie impulser) på sådant sätt att det mottagna sedan kan överföras (i samma l. annan form) till ett annat organ; dels om apparat l. instrument o. d., dels om person som begagnar sådan apparat osv. för registrering av ngt. NF 13: 836 (1889). Fotografisk registrering af telegrafskriften (vid trådlös telegrafering). 2NF 28: 751 (1918). Vid .. (turbinmätare) drifver det genomströmmande vattnet ett turbinhjul, hvars hvarfantal öfverföres på ett räkneverk och registreras. HufvudkatalSonesson 1920, 5: 133. (Vierordt) var den förste, som grafiskt registrerade pulsen. 2NF 32: 330 (1921). En utsänd order registreras (vid användning av registerväljare) i mottagarstationen och återsändes omedelbart till sändarstationen för granskning av dess riktighet. 2SvUppslB 9: 894 (1948). — jfr JORDSTRÖMS-REGISTRERING. — särsk.
a) i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om apparat l. instrument o. d.: som (kontinuerligt) registrerar ngt på sådant sätt att de registrerade storheterna (o. deras förändringar) efteråt kunna avläsas (l. återgivas). Registrerande voltmeter. Auerbach (1913). För nederbördens uppmätande hava konstruerats registrerande instrument. Carell o. Edelstam 31 (1916). TT 1941, IndEkon. s. 78. jfr SJÄLV-REGISTRERANDE.
b) (numera bl. tillf.) refl., om instrument: registrera sina egna mätningar (med hänsyn till maximi- o. minimivärden) på sådant sätt att de efteråt kunna avläsas. UB 2: 557 (1873; om termometrar).
c) oeg. l. bildl.; särsk. i fråga om en organisms l. hjärnans o. d. uppfattande o. bevarande av intryck o. d. (Åldringarnas) känsloliv registrerar icke så känsligt nuets tilldragelser. Segerstedt Händ. 10 (1919, 1926). Dessa lagers utkilande mot kanterna (i mossen) och deras kontakter mot varandra, registrera den igenväxande fornsjöns vattenståndsförhållanden under tidigare skeden. SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 80. Då .. jag som bäst rökte min sista pipa, registrerade min hjärna några rörelser ute i terrängen. Munsterhjelm Wallenius MännJäg. 195 (1934). Johnson GrKrilon 31 (1941).
1) [jfr motsv. anv. i t. o. eng.] andraga l. manövrera l. sköta register (särsk. vid orgelspelning); särsk. med tanke på val av olika orgelstämmor l. på kombination av olika orgelstämmor med varandra; oftast ss. vbalsbst. -ing. Höijer (1864). (Sv.) Registrera .. (fr.) tirer un (plusieurs) jeu(x). Schulthess (1885). Konsten att på ett riktigt och lämpligt sätt använda orgelns olika klangfärger kallas registrering. Wegelius Musikl. 2: 185 (1889). KyrkohÅ 1935, s. 225.
2) (tillf.) i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om orgel: (så l. så) utrustad l. försedd med register. En väl registrerad orgel, som spelas av mästarhänder. HågkLivsintr. 15: 11 (1934).
III. [jfr motsv. anv. av eng. registering] (†) repslag. motsv. REGISTER III 2; ss. vbalsbst. -ing, om värksamheten att sno garn till dukter med hjälp av register. UB 6: 414 (1874).
IV. (mera tillf.) boktr. motsv. REGISTER IV 1, i fråga om inpassning av form l. tryckark l. pappersbana o. d. för erhållande av register; anträffat bl. ss. vbalsbst. -ing. HantvB I. 7: 266 (1939).
Särsk. förb. (till I 1): REGISTRERA IN1010 4. (mera tillf.) inregistrera (ngt). Schulthess (1885). SvSkog. 711 (1928). —
REGISTRERA UPP. (†) uppteckna l. uppföra (ngt) i register l. förteckning o. d., upprätta register l. förteckning o. d. över (ngt). Då må thu lathe registrere samme tompter vp, och leege them vt. G1R 16: 279 (1544).
Ssgr (i allm. till I 1 a (o. b)): A (i sht i fackspr.): (I 2) REGISTRER-APPARAT. [jfr t. registrierapparat] (numera bl. mera tillf.) registreringsapparat. NF (1889). —
(I 2) -BALLONG. [jfr t. registrierballon] meteor. ballong med självregistre rande instrument l. med radiosond, använd för meteorologiska undersökningar. 2NF 16: 1283 (1912). —
(I 2) -INSTRUMENT. [jfr t. registrierinstrument] (mera tillf.) registreringsinstrument. SvGeogrÅb. 1933, s. 169. —
(I 2) -PAPPER. [jfr t. registrierpapier] (mera tillf.) registreringspapper. Pettersson Oceanogr. 31 (1939).
B: (I 1 a) REGISTRERINGS-ANMÄLAN~020. (i sht i fackspr.) anmälan av ngt till registrering. Lang FinlSjör. 111 (1932; i fråga om registrering av fartyg). —
(I 1) -ANSTALT ~02, äv. ~20. jfr anstalt 5; särsk. till registrera I 1 a, b. BtRiksdP 1895, I. 1: nr 6, s. 175 (för registrering av föreningar). —
(I 2) -APPARAT. [jfr eng. registering apparatus] apparat för registrering av ngt på sådant sätt att de registrerade storheterna (o. deras förändringar) efteråt kunna avläsas (l. återgivas). Registreringsapparat för meteorologiska observationer. AB 1869, nr 73, s. 2. Bjurman 3Statsm. 250 (1935). —
(I 1) -ARBETE~020. jfr arbete 5 d, 6. SAOL (1900). SFS 1918, s. 207 (i fråga om upprättande av fastighetsregister). Arv 1953, s. 134 (i fråga om registrering av vistryck). —
(I 1) -AVDELNING~020. avdelning (t. ex. på museum) med uppgift att utföra registrering. Fatab. 1933, s. 351. —
(I 1 a) -AVGIFT~02, äv. ~20. avgift för (l. erlagd i samband med) registrering. SFS 1875, nr 67, s. 3. Bilkal. 1954, Skåne, s. 73. DN(B) 1956, nr 319, s. 6. —
-BEVIS. bevis (se d. o. 3) rörande registrering. Å registreringsbeviset skall antecknas fartygets hemort. Afzelius Sjöl. 1: 2 (1891). Registreringsbevis och stadgar för den lånesökande föreningen. SFS 1918, s. 1699. —
(I 1) -BOK; pl. -böcker. bok vari ngt registreras; särsk. post. till I 1 a, om bok för registrering av postförsändelser till en adressat (särsk. i uttr. ankomst- och registreringsbok). SFS 1907, nr 89, s. 70. Döss o. Lannge (1915: ankomst- och registreringsbok). —
(I 1 a) -BOKSTAV~02 l. ~20. bokstav som tilldelas ngt vid registrering (jfr register-bokstav); särsk. om länsbokstav i registreringsmärke för motorfordon; äv. (tillf.) om var o. en av ett fartygs signalbokstäver. SFS 1891, Bih. nr 21, s. 2 (för danska fartyg) [efter d. registreringsbogstav]. De lärde sig alla bilmärken och registreringsbokstäver. Lo-Johansson Stat. 2: 308 (1937). —
(I 1 a) -CERTIFIKAT. [jfr eng. certificate of registry] sjöt. certifikat rörande fartygs registrering; särsk. i uttr. nationalitets- och registreringscertifikat. Uggla Sjölex. 93 (1874). SFS 1931, s. 231 (: nationalitets- och registreringscertifikat). —
(I 2) -CYLINDER. (i fackspr.) i registreringsapparat: cylinder som kringvrides med konstant hastighet o. kring vilken registreringspapperet lindas. BtRiksdP 1900, 8Hufvudtit. s. 31. FlygMotBibl. 4: 169 (1935). —
(I 1, 2) -FÖRFARANDE, n. särsk. till I 1 a. BtRiksdP 1901, Saml. 1. I. 2: nr 25, s. 117 (i fråga om registrering av fartyg). —
(I 1 a) -HAMN. [jfr eng. port of registry] sjöt. hamn som enligt nationalitets- o. registreringscertifikat är ett fartygs hemort. SohlmanSjölex. (1955). —
-HANDLING. jfr handling 10 o. -bevis, -certifikat. Utfärdande av nationalitets- och registreringshandlingar för svenska fartyg. SFS 1921, s. 2498. —
(I 1 a) -HAVARE. (i fackspr.) person som har låtit registrera ngt (t. ex. varumärke). SvUppslB 29: 325 (1936). —
(I 2) -INSTRUMENT. (i sht i fackspr.) instrument (se d. o. 1 a) för registrering av ngt; jfr -apparat. Carell o. Edelstam 35 (1916). —
(I 1) -KORT, n. (för kortregister avsett) kort varpå ngt l. ngn registreras. Sörensen Hollywood 94 (1932). —
(I 2) -KURVA, r. l. f. (i sht i fackspr.) kurva (se kurva, sbst. 1 a) som åskådliggör de registrerade förändringarna hos en storhet (o. som erhålles medelst registreringsapparat). Carell o. Edelstam 47 (1931). —
-MYNDIGHET~102 l. ~200. myndighet (se d. o. 5) som har att handlägga ärenden rörande registrering. SFS 1884, nr 29, s. 1. —
(I 1 a) -MÄRKE. märke (se märke, sbst.1 2) som tilldelas ngt vid registrering; särsk. om sådant märke för motorfordon, bestående av länsbokstav (länsbokstäver) o. registreringsnummer; stundom äv.: på vara anbragt märke som anger att varumönstret gm registrering åtnjuter mönsterskydd. MeddSlöjdF 1896, s. 86 (om märke anbragt på vara). Beviljas registrering (av luftfartyg), skall i registret införas: .. det fartyget tilldelade registreringsmärket. SFS 1922, s. 899. Därs. 1936, s. 1044 (för motorfordon). —
-NUMMER. nummer som tilldelas ngt l. ngn vid registrering. Automobilens registreringsnummer. SFS 1915, s. 433. Nilsson Skeppsb. 202 (1932; för fartyg). 2SvUppslB 31: 1172 (1955; för värnpliktig). —
(I 2) -PAPPER. (i sht i fackspr.) papper (i form av en remsa l. ett cirkulärt stycke) varpå ngt registreras medelst registreringsapparat; jfr -cylinder. KatalInstallAsea 1931, s. 262. —
-PLIKTIG. underkastad registreringsplikt, registreringsskyldig. Registreringspligtigt fartyg. SFS 1901, nr 26, s. 28. —
(I 1 b) -PLÅT. mil. plåt (se plåt, sbst.1 2, 2 d) med därpå anbragta uppgifter om registrerad värnpliktig (rörande yrke, hemort o. d.). BtRiksdP 1943, I. 14: nr 251, s. 9. Registreringsplåt (för värnpliktig) användes bl. a. för tryckning av inkallelseorder. 2SvUppslB 31: 1172 (1955). —
(I 1, 2) -PRINCIP. princip innebärande registrering; princip för registrering; särsk. till I 1. 2NF 22: 1476 (1915). Bokföringslag 1929, s. 54. —
(I 2) -PÄNNA. (i fackspr.) pänna l. ritstift i l. för registreringsapparat. KatalInstallAsea 1931, s. 263. —
(I 1 a) -SKYLT. skylt med motorfordons registreringsmärke. Å registrerat motorfordon skall .. registreringsskylt .. finnas .. anbragt i två exemplar .. ett framtill och ett baktill å fordonet. SFS 1936, s. 1048. —
(I 2) -STATION. (i fackspr.) station (anstalt) för registrering av ngt (t. ex. av meteorologiska förhållanden). 2NF 37: 521 (1925). Registreringsstationen å Lovö .. för kontinuerlig registrering av deklination och horisontalintensitet. Globen 1929, s. 5. —
-SÖKANDE, p. adj. o. sbst. m.||ig. (mera tillf.)
I. p. adj.: som ansöker om registrering; äv. substantiverat (jfr II). Registreringssökande bilköpare.
(I 1 a) -TIDNING. särsk. om tidning för kontinuerlig publicering av registrerade varumärken; jfr register-tidning. SFS 1884, nr 29, s. 8. Registreringstidning för varumärken. (1885; titel). —
(I 2) -UR, n. [jfr t. registrieruhr] (i fackspr.) ur för (noggrann) registrering av tid (jfr krono-graf 3); särsk. (o. numera bl., föga br.): för montering på motorfordon avsett ur som registrerar körtiden; jfr skakur. Registreringsur för automobiler. VaruhbTulltaxa 1: 544 (1931). —
-VÄRK, n.
1) till I 1 a: ämbetsvärk för registrering (särsk. av varumärken, mönster o. modeller m. m.); nästan bl. i uttr. (Kungl.) Patent- och registreringsvärket, efter 1895 benämning på det svenska ämbetsvärk som handlägger patentärenden o. ombesörjer registrering av varumärken (senare äv. av mönster o. modeller samt av vissa bolag). SFS 1895, nr 99, s. 1.
2) (i sht i fackspr.) till I 2: inrättning (se inrättning, sbst.2 2 b) för registrering av ngt. 2UB 1: 591 (1898). HufvudkatalSonesson 1920, 5: 133. —
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE. (numera bl. mera tillf.) sammanfattande benämning på (i sht myndigheters) värksamhet med registrering samt de institutioner som ombesörja denna. BtRiksdP 1895, I. 1: nr 6, s. 175. —
Avledn.: REGISTRERARE, om person m.||(ig.), om sak r. l. m. (numera bl. tillf.)
2) till I 2: person l. (del av) apparat o. d. som registrerar ngt. EldhandvSkjutsk. 1: 59 (1886; om sådan metallstav i äldre kronograf som gm sitt fall åstadkom registrering av tiden som en projektil använt för att gå från skjutvapnets mynning till ett visst mål) [efter fr. enregistreur]. —
REGISTRERBAR, adj. till I 1, 2: som kan (l. är berättigad att) registreras; jfr registreringsbar. OoB 1932, s. 11. —
REGISTRERINGSBAR, adj. till I 1, 2: registrerbar; särsk. till I 1 a. Från .. (ayrshirestammar) sig förskrifvande djur äro registreringsbara i riksstamboken. SD(L) 1902, nr 136, s. 1.
Spoiler title
Spoiler content