SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGLEMENTÄR reg1lementä4r l. räg1- l. re1-, l. -mänt-, l. 4r, adj.; adv. -T.
Etymologi
[av fr. réglementaire, till règlement (se REGLEMENTE). — Jfr REGLEMENTARISK]
(föga br.) reglementarisk (se d. o. 1, 2); anträffat bl. oeg. l. bildl.: som ständigt förekommer i ett visst sammanhang l. som regelbundet hör till en viss procedur o. d., ”reglementerad” (se REGLEMENTERA d). När du tagit det reglementära badet i morgon, kan du titta in till mig. Lagergren Minn. 6: 232 (1927).
Spoiler title
Spoiler content