SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGLEMENTE reg1lemän4te l. räg1- l. re1-, stundom 1032 (regleme´nte Weste; - -mä`nnte Dalin), n.; best. -et; pl. -en (Höijer 4: 114 (c. 1800) osv.) l. (numera knappast br.) -er (äv. att hänföra till sg. reglement, CivInstr. 78 (1694), Palmblad Norige Bih. 75 (1847)) ((†) = (MeddNordM 1899—1900, s. 41 (1754))); förr äv. REGLEMENT, n. (HSH 6: 158 (1658; enl. hskr.), VDAkt. 1712, nr 384) l. m. l. f. (VDAkt. 1688, nr 389); best. -et; pl. -er (äv. att hänföra till sg. reglemente, se ovan).
Ordformer
(reglement 16611769. reglemente 1675 osv. regulamentet, sg. best. 1666. reiglement 1658)
Etymologi
[jfr t. reglement; av fr. règlement, reglering, reglemente m. m., vbalsbst. till régler (se REGLERA). — Jfr REGLEMENTARISK, REGLEMENTERA]
1) (†) efterrättelse; äv. konkretare: rättesnöre; jfr REGLERA II 1. Falkman Mått 2: 63 (i handl. fr. 1666). En gunstig resolution som mig och Collegæ till hörsam reglement och effterfölgd ställes. VDAkt. 1688, nr 389. Dy frågas om detta Exempel bör som ett reglement effter följas. Därs. 1712, nr 384. Swedberg Schibb. 294 (1716). jfr: Reglemente, (dvs.) förordning, rättesnöre. Pfeiffer (1837).
2) till en enhet ordnad samling av bestämmelser l. föreskrifter för en myndighets l. institutions l. ett samfunds l. vissa befattningshavares o. d. värksamhet o. arbetssätt l. för en viss värksamhetsgren (inom förvaltning l. krigsväsen l. näringsliv o. d.) l. för reglering av vissa förhållanden o. d., stadga l. instruktion l. (arbets)-ordning o. d.; i fackspråkliga framställningar äv. med innebörden fattad o. avgränsad på olika sätt; förr äv. om enstaka föreskrift l. regel o. d.; förr möjl. äv. abstr., om reglering l. uppordnande av en folkgrupps förhållanden (i fråga om boplatser, skattläggning, samhälleliga skyldigheter o. d.); jfr REGLERA II 2. Reglemente för (förr äv. över l. uti l. med) ngt. Militära reglementen. Een godh Krogh, och någre få Handtwärckare ähre .. (i Lyckeby) för then reszande man tiänlige, hvilcka ther och allareda ähre, men iblandh thet öfriga folcket synes något reiglement wara af nödhen. HSH 6: 158 (1658; rättat efter hskr.). Ty hafwe Wij .. nödigt erachtat, at .. göra det Reglement, det intet Skiepp skal bestås någon Swensk frihet, med mindre det .. blifwer bygdt til 24 Stycken. Stiernman Com. 3: 25 (1661). RARP 12: 164 (1675: dermed). Kongl. May:t (har) .. efterföljande Reglemente (beträffande rangordning) efter Embeternes wilkor och wärde nådigst welat .. fast ställa. Schmedeman Just. 720 (1680). Schück VittA 2: 242 (i handl. fr. 1691: uthi). HovförtärSthm 1692 A, s. 1043 (: öfwer). Kongl. Maij:tz Nådhige Reglemente huruledes .. Öfwer och under Officerarne af Dahl-Infanterie Regemente skohla wara kläde. Pihlström DalregH 3: 288 (i handl. fr. 1697). De (krigslagar) som föreskrifva sättet huru författningar skola i särskildta fall tillämpas, samt utstaka befallandes och lydandes skyldigheter och rättigheter, kallas Reglementen. Hazelius Förel. 61 (1839). För varje högre folkskola skall Kungl. Maj:t fastställa reglemente. SFS 1934, s. 449. — jfr ACKORDS-, APOTEKAR-, APOTEKS-, ARTILLERI-, AUKTIONS-, BANK-, BARNMORSKE-, BEKLÄDNADS-, BESIKTNINGS-, BIBLIOTEKS-, BOKTRYCKERI-, BRAND-, BRÄNSLE-, DISKONT-, EXERCIS-, FABRIKS-, FATTIGVÅRDS-, FLOTTNINGS-, HAMN-, HUSHÅLLS-, INFANTERI-, JUDE-, KAPAR-, KAVALLERI-, KOFFERDI-, KRIGSFÖRPLÄGNADS-, KRIGSKASSA-, KÖPEGODS-, LÅN-, LÖNE-, MAGASINS-, ORDNINGS-, PENSIONS-, POLIS-, POST-, RANSON-, RESE-, SJÖ-, SKEPPSFARTS-, SKJUT-, SKOL-, SORG-, TELEFON-, TELEGRAF-, TJÄNSTE-, TJÄNSTGÖRINGS-REGLEMENTE m. fl. — särsk.
a) (mera tillf.) oeg. l. bildl.; särsk. om (stränga) regler för hur ngn bör uppföra sig l. handla o. d.; förr äv. i uttr. ngns reglemente, regler varefter ngn i sitt levnadssätt bör rätta sig (för att behålla hälsan o. d.); jfr REGIM 2. Mera om en .. (gravid) Qwinnas Reglement och Maner at lefwa, skall uti the fölliande Capitlen finnas. Hoorn Jordg. 1: 70 (1697). Intet förmynderskap (skulle få finnas) å någondera sidan (i äktenskapet), inga reglementen, inga maktspråk. Idun 1888, s. 178. Zetterström VärldHj. 37 (1942). jfr SKALDE-REGLEMENTE.
b) (†) om plan för bebyggelsens utformning o. gatornas sträckning o. d. i stad, stadsplan; jfr REGLERA II 5. (Landskronas) bebyggiande och gatur skole skee effter ett wist reglement och ordningh. Stiernman Com. 3: 138 (1663).
c) (†) om bestämmelser som fastställa hur ett ekonomiskt mellanhavande mellan gäldenär o. borgenärer skall göras upp; jfr REGLERA II 8. (Uppgörelsen mellan gäldenären o. borgenärerna) är stadfäst, så at, medelst det därpå gjorda Reglemente, hwar och en Creditor för 10000 R:dlrs Capital en Panna (i alunbruket) antaga skulle. HC11H 12: 168 (1697). Därs. 170.
Ssgr (till 2): A (numera knappast br.): REGLEMENT-ENLIG, -MÄSSIG, -STRIDIG, se B.
B: REGLEMENTS-ARBETE~020. (i sht i fackspr.) arbete som ägnas åt l. består i uppgörande av reglemente(n); äv. konkret, om resultat av sådant arbete: (tryckt) reglemente. Döss o. Lannge (1908; abstr.). SvPostv. 115 (1924; konkret).
-ENLIG. (-ment- 1891. -ments- 1874 osv.) som är i överensstämmelse med (gällande) reglemente; särsk. ss. adv. 1NJA 1874, s. 358 (adv.). Reglementsenlig kvittens. Nilsson HistFärs 57 (1940). särsk. oeg. l. bildl. (jfr reglemente 2 a); särsk. dels: ämbetsmannamässig, officiell o. d., dels: föreskriven l. stadgad gm sed l. praxis o. d. Där .. en prest verkat, icke med en personlig, utan med en så att säga reglementsenlig, officiel kristendom, där finns oftast hvarken religiöst eller humanistiskt intresse. Verd. 1892, s. 202. Sedan .. (balens marskalk) dansat de reglementsenliga tvenne varv, som marskalken har att ägna varje dansante dame. Bergman Flick. 78 (1925).
Avledn.: reglementsenlighet, r. l. f. Cederschiöld Väntan 5 (1915).
-FÖRESKRIFT~002, äv. ~200. i reglemente. SFS 1923, s. 275.
-FÖRKLARING. (numera bl. tillf.) förklaring (se d. o. 4) av (innehållet i) reglemente(n). KrigVAT 1847, s. 384.
-KOMMITTÉ. kommitté för utarbetande av (förslag till) reglemente(n). KrigVAT 1847, s. 193.
-KÄNNEDOM~002, äv. ~200. i sht mil. jfr kännedom 2. SFS 1921, s. 2191.
-MANÖVER. (†) mil. om manöver (se d. o. 3 a) med (markerade, större) förband för inövning av reglementariska bestämmelser. KrigVAH 1833, s. 237, 243.
-MÄSSIG. (-ment- 1899. -ments- 1833 osv.) [jfr t. reglementsmässig] jfr -enlig. KrigVAH 1833, s. 235.
-RÖRELSE. (†) mil. i reglemente föreskriven rörelse (av trupp o. d.). KrigsmSH 1802, s. 176.
-STRIDIG. (-ment- 1881) stridande mot (gällande) reglemente; jfr -vidrig. Strindberg Brev 2: 255 (1881).
Avledn.: reglementsstridighet, r. l. f. —
-TILLÅTEN~020, p. adj. (mera tillf.) tillåten enligt (gällande) reglemente. Östergren (1935).
-VIDRIG. [jfr t. reglementswidrig] jfr -stridig. Lundell (1893). Hellström i 3SAH LVIII. 2: 238 (1947; adv.).
Avledn.: reglementsvidrighet, r. l. f. —
-ÄRENDE. ärende rörande avfattning l. ändring(ar) o. d. av reglemente(n). SvStatskal. 1938, s. 127 (inom postvärket).
Spoiler title
Spoiler content