SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKAPITULERA re1kapit1ule4ra l. rek1-, l. -pi1-, l. -ɯl-, l. 010—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REKAPITULATION.
Ordformer
(förr äv. -cap-)
Etymologi
[jfr t. rekapitulieren, eng. recapitulate, fr. récapituler; av lat. recapitulare, av re- (se RE-) o. capitulare (se KAPITULERA). — Jfr REKAPITULANT]
I. tr.: (i korthet) redogöra för l. upprepa de viktigaste l. väsentligaste punkterna i l. huvudinnehållet av (ngt); äv. övergående i bet.: sammanfatta, resumera; äv. abs. Her Pär Baner recapitulerade hvar punct för sigh. RP 5: 199 (1635). JGGahn (1808) hos Berzelius Brev 9: 27 (abs.). Hos mig recapitulerades de literära tilldragelserna i Sverige. Reuterdahl Mem. 87 (1858). Nu rekapitulerades hela händelseförloppet igen. Lo-Johansson Stat. 1: 213 (1936). — särsk. (numera knappast br.) i allmännare anv.: upprepa (ngt); äv. refl. Mot afton klarnade det litet up, .. hvarföre anstalter straxt giordes, at recapitulera Illuminationen af det stora G. på storgrufve stöten. NoraskogArk. VI. 1: 42 (1768). Man får vid läsningen af .. (Montaignes) skrifter ett starkt intryck af att menskligheten ständigt rekapitulerar sig sjelf. Verd. 1884, s. 167.
II. intr.
1) (†) sluta överenskommelse på nytt; jfr KAPITULERA 1. Biurman Brefst. 168 (1729).
2) (förr) mil. ta värvning på nytt, förnya l. förlänga sin anställning vid krigsmakten; jfr KAPITULERA 2. PH 6: 4009 (1756). Det är ej lätt att förmå korpraler och vicekorpraler att rekapitulera. SD(L) 1898, nr 505, s. 3. SFS 1933, s. 737.
Särsk. förb.: REKAPITULERA OPP. (†) till I: rekapitulera (ngt). RARP 4: 348 (1650).
Spoiler title
Spoiler content