SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKORDERLIG rek1orde4rlig l. re1-, äv. -ωr-, i Sveal. äv. -e3rlig2, adj. -are. adv. -T.
Ordformer
(regulderlig 1937. rekorderlig 1927 osv.)
Etymologi
[sv. dial. rekorderlig, rikorderlig m. m., motsv. d. regederlig (d. dial. regiderlig, rekomderlig); sannol. ytterst till lt. regarderen, regederen, rekaderen, rickederen, ge akt på (se REGARDERA); numera ofta anslutet till REKORD]
(vard.)
1) om person: rejäl (se d. o. 2), dugande, duktig, pålitlig, präktig, redbar, respektabel. Ja, det var en rekorderlig skeppare, det är sanning det. Jacobsson HavVag. 86 (1936). Han .. visste, att jag var en regulderlig karl. Hedenvind-Eriksson BondDagb. 81 (1937). Två rekorderliga fruntimmer. Aronson Byar 139 (1937). Martinson OsynlÄlsk. 217 (1943). — särsk. (ironiskt) i utvidgad anv.: som icke går att ta miste på, värklig, äkta. Rekorderliga bovar. SvD(B) 1932, nr 261, s. 10.
2) om sak l. förhållande o. d.: stor, kraftigt tilltagen; ordentlig, ansenlig, rejäl (se d. o. 1). En rekorderlig guldklimp. SvD(A) 1927, nr 199, s. 8. Ett rekorderligt svenskt smörgåsbord. Därs. 1931, nr 233, s. 8. Skola dugliga yrkesutövare (vid Statens järnvägar) värvas och behållas, måste de ges en rekorderlig utkomst. TT 1945, s. 1085. GbgMP 1950, nr 137, s. 11. jfr: Rekorderlig rävjakt. .. En rekordjakt på räv har ägt rum. GHT 1955, nr 117, s. 9.
Anm. I slangspråk användes den förkortade formen reko re4kω l. -ko, l. rekå -ko. NysvSt. 1934, s. 66. Ja gillar Evy för hon e en reko böna. Fogelström Vakna 153 (1949). Vi 1949, nr 44, s. 15.
Avledn. (vard.): REKORDERLIGHET, r. l. f. till 1 o. 2. Östergren (1936).
Spoiler title
Spoiler content