SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKREATION re1kreaʃω4n l. rek1-, äv. -atʃ-, l. 0104 (- - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. rec-)
Etymologi
[jfr t. rekreation, eng. recreation, fr. récréation; av lat. recreatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till recreare (se REKREERA)]
1) (†) återfödelse, nyskapelse. Menniskio-Slächtetz recreation och regeneration eller födelse på nytt. Sylvius Mornay b 3 a (1674).
2) förhållandet att rekreera sig; återhämtning av krafterna (efter en ansträngning l. sjukdom o. d.), stärkande ombyte (i sysselsättning l. miljö o. d.) l. vila, vederkvickelse, uppfriskning; stundom övergående i bet.: förströelse, tidsfördriv, (upplivande) nöje; ofta konkretare. Brahe Oec. 46 (1581). (Vilodagen har givits oss) til sinnenas recreation efter utståndne fatigver i sex dagar. DA 1771, nr 78, s. 1. Att gå ut till Haga en vacker sommarförmiddag .. är den bästa rekreation jag vet. Johnson Kommentar 55 (1929). Krigspermission .. beviljas .. för att bereda personalen vila och rekreation. SFS 1940, s. 2051. jfr (†): Hummer kan man til stoor recreation nyttia insyltade. Risingh LandB 94 (1671).
Ssgr (till 2): REKREATIONS-BAD. (tillf.) om rekreerande bad. Sthm 1: 504 (1897). —
-DAG. (mera tillf.) jfr -tid. BrefKrigFinl. 83 (1809). Några angenäma hvilo- och rekreationsdagar på Wallaholm. Adelsköld Dagsv. 2: 65 (1900). —
-FÄRD. = -resa. TSvLärov. 1952, s. 234. —
-HEM, n. hem avsett för (vila o.) rekreation; jfr hem, sbst. I 2 e β α'. TT 1900, Allm. s. 286. —
-LOKAL, r. l. m. (†) om lokal där förlustelser av olika slag anordnas, nöjeslokal. Torpson Eur. 1: 326 (1895). —
-LÄSNING. (tillf.) förströelseläsning. PedBl. 1877, s. 138. —
-MEDEL, n. om medel för rekreation. SvFlicksk. 132 (1888). —
-OMRÅDE~020. jfr -ort. SvGeogrÅb. 1937, s. 30. —
-ORT, r. l. m. om ort l. plats, särskilt lämpad för l. försedd med anläggningar för rekreation. Idun 1888, s. 82. —
-PLATS. jfr -ort. Torpson Eur. 1: 216 (1895). —
-RESA, r. l. f. om resa företagen i rekreationssyfte. Strindberg Brev 3: 342 (1883). —
-RUM, n. (numera föga br.) rum där man kan rekreera l. förströ sig. KrigsmSH 1803, s. 49. —
-SAL. (föga br.) jfr -rum. Ramsay Barnaår 1: 84 (1904). —
-STUND. (mera tillf.) jfr -tid. Atterbom (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 49. IdrBl. 1935, nr 102, s. 6. —
-STÄLLE. (†) = -lokal. Strindberg TjqvS 2: 74 (1886). —
-SYFTE. om syfte att ge rekreation. Färden gjordes i rekreationssyfte. Här i Sverige veta vi .. att konungens resa till England .. uteslutande har rekreationssyfte. ST 1900, nr 3149 A, s. 2. —
-TID. om tid då man rekreerar sig l. kan rekreera sig. SAOL (1900). PedT 1943, s. 141. —
-TRIPP. (vard.) jfr -resa. Janson Par. 14 (1900). —
-TUR. (vard.) jfr -resa. Andersson Drak. 147 (1926). —
-VISTELSE. om vistelse (på en viss plats) för att få rekreation. Ett besök på Hven — helst en längre rekreationsvistelse där — lönar sig. SvNat. 1926, s. 96.
Spoiler title
Spoiler content