SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RELAXATION re1laksaʃω4n l. rel1-, l. 01—, äv. -atʃ-, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. relaxation; av lat. relaxatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till relaxare (se RELAXERA)]
1) (numera bl. med.) motsv. RELAXERA 1: minskning i spänningen, slaknande, slappnande; slapphet. Hudens relaxation. TLäk. 1833, s. 53. Pfeiffer (1837). Wernstedt (1951).
2) lösgörande l. upplösning o. d.; i ssgn RELAXATIONS-TID 2.
3) (†) motsv. RELAXERA 2: lösande av ngns bojor; (ngns) frigivande ur fångenskap l. utsläppande ur fängelse; särsk. i uttr. ngns arrests l. ngns relaxation. 3Saml. 7: 50 (1670). BrinkmArch. 2: 144 (1674). Pfeiffer (1837). Ekbohrn (1868).
4) (†) motsv. RELAXERA 3: friställande l. frigivande (av beslagtaget l. pantsatt gods o. d.). Taxan på Landet. .. Inteckningar, Attester och Relaxationer. Schmedeman Just. 317 (1661; bet. icke fullt säker). At den Spanske Envoyen har änteligen erhållit relaxation af de arresterade Nederlendske effecterne. OSPT 1686, nr 30, s. 6. Bergv. 4: 793 (1830).
5) jur. o. ekon. motsv. RELAXERA 4: dödande av inteckning i en viss del av en intecknad egendom, partiellt dödande; numera bl. om dylikt dödande som göres med sådant förbehåll att inteckningen fortfarande skall gälla med oförminskat belopp o. oförändrad förmånsrätt i övriga delar av den intecknade egendomen. Schrevelius CivR 2: 286 (1847). De Geer Bergsl. 70 (1951).
6) (†) allmännare, motsv. RELAXERA 5: upphävande l. dödande av ngt; eftergift l. lättnad med avs. på vissa bestämmelser i ngt; lättnad, lindring, mildrande o. d. RP 3: 60 (1633; i fråga om tullavgift). (Biskop Swedberg frågade, om icke vissa utländska hantvärkare i Sv.) kunde efterlåtas hafwa sin gudstienst uti residenternas huus, hwilcken relaxation .. Ä(rkebiskopen) mente wara äfventyrlig at tillstädia. 2PrästP 1: 29 (1719) Relaxation på viss tid af förbudet emot brännevins-brännande. 2RARP 15: 166 (1746). Ekbohrn (1904).
7) om minskning av vattnets motstånd vid skeppsfart; i ssgr.
Ssgr: (7) RELAXATIONS-LINJE. (om ä. förh.) skeppsb. benämning på en akterskeppsdiagonal (med visst vinkelmått), som ansågs representera den gynnsammaste formen med hänsyn till vattnets motstånd. Chapman FörsTheorAfh. 14 (1804). Witt Skeppsb. 350 (1863). —
(7) -METOD(EN). (om ä. förh) skeppsb. metod att konstruera fartyg med relaxationslinjen ss. akterskeppsdiagonal. Witt Skeppsb. 350 (1863). —
-TID. fys.
1) till 1: tid som åtgår för att spänningen hos en uppladdad, ofullkomligt isolerad kondensator l. (allmännare, i fråga om en storhets exponentiella minskning) en storhet skall minskas till 1/e-del av sitt ursprungliga värde (varvid e = 2.718 .., dvs. basen i det naturliga logaritmiska systemet). 3NF 6: 520 (1926).
2) till 2: tid som åtgår för uppbyggnad av ett jonmoln kring en jon som befinner sig i rörelse i en elektrolyt. 2SvUppslB (1952). —
(1) -TILLSTÅND~02, äv. ~20. med. tillstånd av avslappning l. avspänning o. d. SvLäkT 1935, s. 1542.
Spoiler title
Spoiler content