publicerad: 1957
RELAXERA re1lakse4ra l. rel1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RELAX, RELAXATION.
Ordformer
(förr äv. -laks-, -laxs-)
Etymologi
[jfr t. relaxieren, eng. relax, fr. relaxer; av lat. relaxare, av re- (se RE-) o. laxare, lossa på (ngt), lösa m. m. (se LAXERA)]
1) (†) göra mindre spänd, komma (ngt) att slappna l. slakna l. dyl.; äv. bildl. Fäderneslandzsen interesse ähr här lätteligen att förskempta, hwadh heller man stränger dedh för högt, eller relaxerar dedh. HSH 25: 156 (1633). Medel til at relaxera hudan medh warmt Watn. Palmchron SundhSp. 319 (1642). Tå the (dvs. mage o. inälvor) aff myckit fyllerij och drinckande äro relaxerade och förwidgade. Hiärne Suurbr. 23 (1679). 2NF (1915).
2) (†) om lösande av ngns bojor l. band l. lössläppande av en fängslad person; dels med obj. betecknande bojor l. fängelse, i sådana uttr. som relaxera ngns arrest l. fängelse l. arresten för ngn o. d., dels med personobj., i sådana uttr. som relaxera ngn (ur hans arrest l. fängelse), lösa ngns bojor resp. frigiva ngn ur hans fångenskap l. lössläppa l. utsläppa ngn ur fängelset l. sätta ngn på fri fot. (Messenius) beder att måtte relaxeras uthur sitt 18 åhrs fängelse. RP 4: 5 (1634). Blif(ve)r altså Arvelij arrest denne gångon relaxerat. ConsAcAboP 4: 154 (1673). (Den sinnessjuke) blef bättre och stillade sigh med sitt raserij, hwarföre blef honom fängslät relaxerat. Därs. 223 (1674). Han (är) blefwen anhållen, men åter igen .. relaxerad och lösgifwen. Stiernman Com. 5: 799 (1700). 2RARP 12: 92 (1741). Ekbohrn (1904).
3) (†) om friställande l. frigivande av egendom som är pantsatt, beslagtagen l. belagd med kvarstad o. d.; dels med obj. betecknande egendom: friställa, frigiva o. d., dels med obj. betecknande beslag, kvarstad o. d.: häva. The Nederlendere (skulle) frij giffua och relaxera then Arrest, som the hadhe lagt vppå the Wendiske och Österske Städhers Köpmän .., och lata hwar bekomma sitt igen. Tegel G1 1: 317 (1622). Hwad Spannemåhl som vthi förledet åhr 1677 finnes wara sequestrerat, den wil Hans Kongl. M:tt Prästerskapet .. til deras frije Disposition hafwa relaxerad. Stiernman Riksd. 1797 (1678). Schrevelius CivR 2: 336 (1847).
4) jur. o. ekon. döda en inteckning i viss del av den intecknade egendomen; numera bl. om dylikt dödande som göres med sådant förbehåll att inteckningen fortfarande skall gälla med oförminskat belopp o. oförändrad förmånsrätt i övriga delar av den intecknade egendomen; med obj. betecknande dels inteckningen, dels (tomt l. dyl. utgörande) den del av egendomen vari inteckningen dödas; ofta ss. vbalsbst. -ing. Tholander Ordl. (c. 1875). SFS 1909, Bih. nr 93, s. 7. (Allmänna) Sparbanken lämnar ej ut inteckningarna för relaxering. SvD(A) 1929, nr 119, s. 3. Samtliga lägenheter, som hittills icke frigjorts från den stamfastigheterna åvilande gälden, komma nu att genom bankens försorg .. relaxeras. Därs. 1930, nr 199, s. 5.
5) (†) allmännare: upphäva (ngt, t. ex. beslut, förbud, vite o. d.); döda (ngt); befria ngn från skyldigheten att fullgöra l. uppfylla (ngt); göra en eftergift l. bevilja en lättnad med avs. på vissa bestämmelser i (ngt); ss. en eftergift befria ngn från skyldigheten att betala (ngt); lätta, lindra, mildra o. d. Wij .. (ha) relaxeradt och foruanlad then vesteras besluthning och ordinantia. G1R 4: 320 (1527). Att relaxera huadh the fremmande mehre än inländske uppå tollen giffua. HSH 34: 39 (1635). Wij .. (vilja) här medh provisionaliter wårt .. Förbudh om the Fremmandes Seglation til Nyen .. hafwa relaxerat och vphäfwit. Stiernman Com. 2: 174 (1638). Commissarien Langman .. giorde påminnelse, om fougden Carl Larsson, hwilkens cautionsman .. begärer sin caution igen; at samme cautions skrift intet måtte relaxeras, för och med mindre Carl Larsson hafwer clarerat för sigh. KamKollP 3: 427 (1642). Bergv. 2: 324 (1745). 2NF (1915).
Spoiler title
Spoiler content