SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REPA re3pa2, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr d. ribbe (ä. d. rebe, ræb), mlt. o. lt. repe, holl. reep, re(e)pe samt t. riffe; till REPA, v.2 II 1]
kamliknande redskap varmed knopparna (fröhusen) avrepas från lin- (l. hamp)stjälkarna, repkam; förr äv. om dylikt l. liknande redskap varmed sädeskornen avrepades från sädesaxen. Rosenhane Oec. 83 (1662; i fråga om säd). Een Reepa .. att reepa höör medh. VDAkt. 1680, nr 281. RedNordM 1927, s. 18. — jfr HÖR-, LIN-REPA.
Spoiler title
Spoiler content