SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1957  
REPETITION re1petiʃω4n l. rep1-, l. repet1- l. repe1t-, äv. -itʃ- (- - -tschón Dalin), r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(-peti- 1571 osv. -piti- 17611842. -cion 1571. -tion 1595 osv. repetion 1561)
Etymologi
[jfr t. o. eng. repetition, fr. répétition; av lat. repetitio (gen. -ōnis), vbalsbst. till repetere (se REPETERA)]
1) (utom i b numera bl. mera tillf.) till REPETERA 1: omtagning, upprepning. Rosenstein BarnSj. 270 (1764). Vi skulle .. (om du kom till Blekinge) anställa en liten repetition af vårt Schlaraffenleben för fyra år sedan. Thomander TankLöj. 99 (1830). JernkA 1839, s. 317. — särsk.
a) till REPETERA 1 a: omtagning, omsägning, upprepning. Giese Sprachm. 1—3: 446 (1730). A. hade 5 el. 6 gånger sagt: ”ej angå” ... Salfvor af skratt hade skallat vid hvarje .. repetition. Liljecrona RiksdKul. 141 (1840). Dalin (1855). — särsk.
α) till REPETERA 1 a α: repetering (av en order). Lefrén Förel. 2: 296 (1817). Östergren (1936).
β) (†) till REPETERA 1 a γ. OxBr. 5: 53 (1613).
b) (fullt br.) mus. till REPETERA 1 e: omtagning (av en musikalisk sats o. d.), repris. Serenius Zz 4 a (1734). Norlind AMusH 300 (1921).
2) (†) i mer l. mindre konkret anv. av 1.
a) företeelse l. föremål som utgör en upprepning l. efterlikning av en annan företeelse osv. 2RARP 21: 130 (1761). Att .. (vissa pietistiska rörelser) visst icke voro en .. repetition af den pietism, som i Spener haft sin främste målsman. Billing i 3SAH 15: 38 (1900). Motivet och bilderna i .. (Lorenzos dikt Nencia) äro trogna repetitioner af den poesi, som var det florentinska, det toskanska folkets hemväfda konst. Söderhjelm ItRenäss. 172 (1907). särsk.: replik (se d. o. 5). I vårt Statsministerhus finnes .. en Ariadne af Wertmüller, hvaraf en repetition finnes på Drottningholm. BL 20: 192 (1852). NordT 1886, s. 355.
b) om repetitionsmekaniken i ett piano. UB 2: 496 (1873).
3) till REPETERA 4: repetering, repeterande; i äldre exempel svårt att skilja från 4. SvFlicksk. 25 (1888). Swensson Willén 244 (1937).
4) (†) till REPETERA 5: förnyad l. upprepad genomgång av ngt med en elev l. eleverna i en klass o. d.; särsk. om en genomgång som tillika har karaktären av ett förhör över ngt förut (t. ex. under en vecka) genomgånget l. ngt som eleverna (l. andra personer) åhört (t. ex. en predikan); jfr 3. LPetri KO 85 b (1561, 1571). Then sidsta Läse-timan i veckan (skall) användas til .. repetition öfver hvad the förra dagarne blifvit läst. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. B 3 b. Repitition af Predikan. SjöreglÖrlFl. 1785, § 435. 2NF 22: 1066 (1915).
5) till REPETERA 6: inövande av en teaterpjäs l. konsert l. sång l. ett musikstycke l. konststycke l. tal o. d.; äv. konkretare, om varje särskild gång då man sysslar med inövning av en teaterpjäs osv. Repetition av l. på en teaterpjäs. Ingen fick komma in i teatersalongen under pågående repetition. Hålla repetitioner. HovförtärSthm 1732, s. 398. Mera som en fältherre än som en kapellmästare uppträdde .. (Spontini) på repetitionerna. Wegelius MusH 408 (1893). Under repetitionerna på (Strindbergs teaterpjäs) Påsk. Lamm i 3SAH LIII. 2: 150 (1942). Repetitionerna i ”Cirkus Kalottan” upptogs med högsta möjliga energi. Lindgren MästBlomkv. 34 (1946). — jfr ARRANGEMANGS-, EFTER-, GENERAL-, ORKESTER-, SCEN-, TEATER-REPETITION m. fl.
Ssgr: (3, 5) REPETITIONS-ARBETE~020. arbete med att repetera en lärokurs l. inöva ngt. PedBl. 1875, s. 35.
(1) -BLANKETT. (förr) telegr. särskild blankett för repetitionstelegram. SFS 1900, nr 34, s. 8.
(5) -BORD. (numera mindre br.) teat. bord vid vilket regissören sitter vid repetitionen av en pjäs, regibord, regissörspult. Josephson Teaterregie 48 (1892).
(1) -CIRKEL. [jfr t. repetitionskreis] astr., geod. avläsningscirkel på vinkelmätningsinstrument, så konstruerad att den möjliggör mätning av multipler av den vinkel vars storlek skall bestämmas; äv. om vinkelmätningsinstrumentet. Cronstrand i ÅrsbVetA 1824, s. 353.
-DAG.
1) (tillf.) till 3, 5: dag för repetition.
2) (†) till 4: dag för förnyad genomgång av ett pensum som tidigare genomgåtts, med förhör o. d. Broocman TyUnd. 1: 92 (1807). Karlson ÖrebroSkolH 2: XXXIV (1872; om ä. förh.).
(1 b) -DEL. mus. del av ett musik- l. sångstycke som tas om, reprisdel. Moberg TonkHVäst. 2: 79 (1935).
-EXAMEN. (†)
1) till 1, 3: förnyad examen som underlöjtnant förr hade att undergå ett visst antal år efter sin officersexamen före utnämningen till löjtnant. Gynther Förf. 9: 444 (1870).
-FÖRHÖR.
1) till 3: förhör i samband med repetition av en viss lärokurs, förhör av repeterat kursavsnitt; i äldre exempel svårt att skilja från 2. Verd. 1890, s. 179. TSvLärov. 1953, s. 171.
2) (†) till 4: förhör i samband med en (periodvis återkommande) förnyad genomgång av det pensum som tidigare genomgåtts, t. ex. under en vecka; jfr 1. SPF 1851, s. 72. ÅbSvUndH LIX. 2: 12 (1914).
(1) -GEVÄR. [jfr t. repetitionsgewehr] (numera föga br.) repetergevär. UB 6: 96 (1874).
-KLASS. skolv.
1) (numera bl. tillf.) till 3: klass vari tidigare genomgångna kurser repeteras. Högsta klassen (av gymnasium) .. är en repetitionsklass. BerRevElLärov. 1843, Bil. S, s. 83.
2) till 1, 4: skolklass för undervisning av sådana barn som ha svårt att följa undervisning i en normalklass, hjälpklass, särklass; jfr -skola. PedT 1947, s. 204.
(5) -KLOCKA, r. l. f. (om ä. förh.) teat. klocka som gav signalen till början av en teaterrepetition. Hellander Teat. 149 (1898).
(3, 4) -KOLLEGIUM. (numera bl. i Finl.) kollegium (se d. o. 2) varvid en viss lärokurs (strax före examen) på nytt gås igenom. Berzelius Själfbiogr. 29 (c. 1845). Cannelin (1921).
(3) -KURS. [jfr t. repetitionskursus] kurs varvid ngt tidigare genomgånget l. läst l. (teoretiskt l. praktiskt) inlärt l. inövat repeteras; lärobok avsedd att användas vid repetition av en viss lärokurs. Repetitionskurs i allmänna historien, till skolungdomens tjenst. Brunius (1869; boktitel). Repetitionskurser för barnmorskor. SFS 1938, s. 388. särsk. bildl. Gamla bokanmälare .. (fingo) en liten repetitionskurs i Ibsens skrifter. Strindberg NRik. 82 (1882).
(3) -LÄXA, r. l. f. läxa omfattande ett kursparti som repeteras. Verd. 1883, s. 219.
(1) -MEKANIK. [jfr t. repetitionsmechanik] mus. mekanism i piano som gör att hammaren, så länge tangenten är nedtryckt, icke helt kastas tillbaka, vilket möjliggör, att man kan åstadkomma upprepade anslag med hammaren mot strängarna utan att för varje gång helt behöva släppa tangenten. UB 2: 503 (1873).
(1) -MEKANISM. mus. = -mekanik. Moberg TonkHVäst. 1: 121 (1935).
(3) -MÖTE. (i sht om ä. förh.) mil. jfr -övning samt möte 7. KrigVAH 1883, s. 74. KrigVAT 1890, s. 539.
(5) -RUM, n. rum för repetitioner. Gerhard Katt 39 (1956).
(5) -SAL. jfr -rum. Almqvist DrJ 133 (1834).
(1) -SIGNAL. (†) intermittent signal. TT 1899, Byggn. s. 76. Därs. 1901, Allm. s. 5.
(1, 4) -SKOLA, r. l. f. skolv. ett slags fortsättningsskola (ersättningsskola) avsedd för sådana elever som avgått från egentlig folkskola utan att erhålla fullständigt avgångsbetyg; jfr -klass 2. Swartz Utdr. 2: 1 (1883). SFS 1951, s. 154.
(1, 2 a) -STIL. (i fackspr.) stil som utgör en efterlikning av en äldre stil. Kulturen 1941, s. 137.
(1 b) -TECKEN. [jfr t. repetitionszeichen] (numera mindre br.) mus. repristecken. Vogler Clavérsch. 41 (1798). IllSvOrdb. (1955).
(1) -TELEGRAM. telegr. telegram som icke direkt kan sändas från avsändaren till adressatstationen, utan först sändes till en annan station, som vidarebefordrar det till adressatstationen. Lundell (1893).
(1) -TEODOLIT. astr., geod. teodolit med repetitionscirkel ss. avläsningscirkel. JernkA 1839, s. 381.
(3, 5) -TID. Silfverstolpe Mem. 1: 217 (1799).
-TIMME. [jfr t. repetitionsstunde] särsk. (†) till 4: lektionstimme använd till genomgång av o. förhör över visst förut genomgånget l. inläst pensum. BerRevElLärov. 1832, s. 68.
(1) -UR, n. [jfr eng. repetition clock] (†) repeterur. Björnståhl Resa 2: 55 (1773).
-VIS, adv. särsk. till 3: gm l. ss. repetition. KrigVAH 1883, s. 151.
(3) -ÖVERSIKT ~002, äv. ~200. översikt över en kurs l. ett kursavsnitt i form av en repetition. TSvLärov. 1948, s. 221.
(3) -ÖVNING. mil. militär övning l. tjänstgöring som är avsedd ss. en repetition av vad som tidigare inlärts; särsk. om den del av en värnpliktigs militärtjänstgöring som fullgöres efter det han undergått sin första, grundläggande militärutbildning o. som i första hand avser att vidmakthålla de tidigare inhämtade militära kunskaperna o. färdigheterna o. att inöva bruket av nya vapen o. d.; jfr rep-övning. KrigVAH 1882, s. 10. VFl. 1935, s. 135. jfr bevärings-, landstorms-repetitions-övning.
Spoiler title
Spoiler content