[jfr t. reprimandieren, eng. reprimand; av fr. réprimander, avledn. av réprimande (se REPRIMAND)]
(†) ge (ngn) en reprimand, tillrättavisa (ngn), förebrå (ngn), läxa upp (ngn). CollMedP 3/11 1684.Hon reprimenderar migh och andra flera som gå ogiffta. Runius (SVS) 2: 207(c. 1710). Zibet blef genast efterskickad och reprimenderad. HH XXV. 2: 73(1809). Ekbohrn(1904).
