SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REPRODUCERA rep1roduse4ra l. re1-, l. -rωd-, l. 01040, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REPRODUCENT, REPRODUKTION, REPRODUKTÖR.
Etymologi
[jfr t. reproduzieren, eng. reproduce samt fr. reproduire; av RE- o. PRODUCERA]
1) (i sht i fackspr.) frambringa l. skapa l. alstra l. producera (ngt) på nytt; återskapa (ngt); äv.: fortplanta, föröka (en växt, äv. ett djur); äv. refl., särsk.: fortplanta l. föröka sig (i sht om växt, äv. om djur). (Människorna) lärde sig at reproducera vissa födande växter. Boëthius Sedol. 8 (1782). Att bevara blodiglarna så, att de ej allenast bibehålla sig vid lif, utan äfven reproducera sig. TLäk. 1832, s. 27. (Statsekonomiens) uppgift är att reproducera fosterlandets krafter, att göra dem sjelftillräckliga och outtömliga. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 312 (1853). Hordeum distichum .. (saknar) förmåga att reproducera sig (i kirunaområdet). Simmons FlKiruna 52 (1910). Hellström Lekh. 408 (1927). — särsk.
a) (numera föga br.) med avs. på kroppsdel l. organ l. vävnad o. d. som förlorats l. skadats l. med avs. på förbrukad substans (i en organism) o. d.: återbilda, regenerera (se d. o. 1 a); återuppbygga; äv. i pass. med intr. bet. l. refl. Dessutom är det en afgjord sak, at (växt-)märgen icke förmår at reproducera sig sjelf när den förloras. LittT 1797, s. 172. Likväl reproduceras en afbruten stjert (hos smaragdödlan) nog hastigt under heta sommardagar. Nilsson ÅrsbVetA 1830, s. 59. Crustacéerna äga förmågan att reproducera förlorade lemmar. Fries Därs. 1833, s. 51. Cannelin (1921).
b) i pass. med intr. bet. l. refl., om befolkning l. folkmängd med tanke på dess förmåga att gm fortplantning fortleva i nya individer; särsk.: förete återväxt l. förökas l. föröka sig. Frankrike .. kan icke undgå inflytelsen af den olika hastighet, med hvilken folkmängden derstädes och i andra europeiska stater reproduceras. (Agardh o.) Ljungberg III. 3: 148 (1859). Att konstruera .. sammanfattningsmått, angivande en befolknings förmåga att på lång sikt reproducera sig själv. Ymer 1939, s. 157.
2) [specialanv. av 1] i sht filos. o. psykol. (åter) framkalla (ngt förut förnummet l. en föreställning l. bild o. d. av ngt) i (l. för) medvetandet l. minnet (gm en idéassociation o. d.), låta (ngt) framträda (på nytt) för medvetandet; äv. med sakligt subj.; äv. i p. pf. l. p. pr. i mer l. mindre adjektivisk anv. (Förknippningen av det mångfaldiga) fordrar, at jag under fortgåendet til de följande föreställningarna altid reproducerar i sinnet de föregående. Lutteman Schulze 39 (1799). Det reproducerade förflutna och det egentligen närvarande. Boström 1: 131 (c. 1830). Reproducerande inbillning, t. ex. att föreställa sig utseendet af en person, ett ställe som man tidigare sett. Rein Psyk. 2: 398 (1891). Känslor reproduceras indirekt, genom förmedling av de föreställningar, vartill de varit knutna. 2SvUppslB 23: 1177 (1952).
3) (i sht i fackspr.) göra l. ge en (noggrann l. naturtrogen o. d.) framställning l. skildring (i tal l. skrift l. bild o. d.) av (ngt, i sht ngt som tidigare framställts); återge (ngt); efterbilda l. avbilda (ngt). (Den ursprungliga åskådningen av föreningen mellan enhet o. mångfald) är det som filosofien söker att reproducera. Geijer I. 5: 332 (1821); jfr 1. Bolin Statsl. 1: 135 (1868). (H. Spencer o. L. A. Prévost-Paradol) kunna betraktas såsom mer eller mindre troget reproducerande de humboldtska vyerna. Därs. 2: 391 (1871). Få konstnärer torde så ofta som Breda fått reproducera sina arbeten. Sander i 3SAH 10: 139 (1895). Sök icke att reproducera lifvet med hjälp af andra än skalder och konstnärer. Strix 1900, nr 39, s. 4. I företalet (till sin dikt Strategema gothici exercitus) har .. (L. Petri Gothus) i allt reproducerat Johannes Magnis idéer. Schück VittA 1: 29 (1932). — särsk.
a) gm användning av mekaniska, fotografiska l. kemiska avtrycksmetoder o. d. framställa l. utföra en noggrann avbildning l. kopia l. ett avtryck o. dyl. l. (vanl.) ett större l. mindre antal likadana sådana avbildningar osv. av (en tidigare utförd bild, ett konstvärk, en skrift o. d.), gm tryckning o. d. kopiera; ofta övergående i bet.: mångfaldiga (se d. o. 1 b); äv. i p. pr. l. p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv. Estlander KonstH 313 (1867). De reproducerande konsterna: kopparsticket och träsnittet. Upmark Lübke 689 (1872). Genom (litografiskt) öfvertryck kan man äfven reproducera äldre trycksaker. 2UB 10: 317 (1907). Reproducering i naturlig storlek. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 268. Den ofta reproducerade duken. Lindblom Rokokon 48 (1929; om en målning av Fragonard). Fatab. 1946, s. 179.
b) pedag. om skolelev o. d.: (utan stöd av anteckningar o. d.) ge en (muntlig l. skriftlig) framställning av (innehållet i ngt som tidigare lästs l. i sht ngt som av läraren upplästs o. d.), återberätta; särsk. övergående i bet.: skriva en uppsats o. d. (med egna ord) om (ngt som läraren uppläst). Lärjungarne (böra) öfva sig att på det främmande språket fritt reproducera innehållet i de lästa författarne. Verd. 1886, s. 97. PedT 1951, s. 174.
4) [specialanv. av 3 (a)] (numera föga br.) i tryck (i sht i en tidning) återge (ngt tidigare tryckt, t. ex. en tidningsartikel), avtrycka, omtrycka. Liljecrona RiksdKul. 498 (1841). (Zieglers) framställning (av lapparna har) sedermera ofta reproducerats. Hildebrand Medelt. 1: 302 (1881). Denna artikel .. har .. långt efteråt blifvit reproducerad i andra tidningar. De Geer Minn. 1: 79 (1892). Wallengren EnHvarProf. 26 (1894).
5) (†) refl. (jfr 1), om författare: producera sig (se PRODUCERA II 5 b). (Topelius hade) reproducerat sig i allt mellan himmel och jord, från nationalekonomi och konstfilosofi till syföreningsprotokoll. Ahrenberg Männ. 3: 219 (1908).
Ssgr: (1) REPRODUCERINGS-MEDEL. (†) konkret, om medel (se medel, sbst. 13 b β) som användes för att framställa industriprodukter (i ständigt ny produktion). De redskap, verktyg eller hvad man kunde kalla reproduceringsmedel, som allmänt användas i industriens tjenst. TT 1883, s. 107.
(3 a) -ÄNDAMÅL~002, äv. ~200. (tillf.) i uttr. för reproduceringsändamål, för reproducering, för att framställa reproduktioner. 2UB 10: 306 (1907).
Avledn.: REPRODUCERBAR, adj. [jfr t. reproduzierbar]
1) (i fackspr.) till 1: som kan reproduceras l. återskapas; som kan förökas l. fortplantas. Reproducerbara kvistar af S(alix) fragilis x alba. Sernander SkandVeget. 32 (1901). särsk. om resultat l. värde o. d. som erhålles vid försök l. prov o. d.: så beskaffad att det ifrågavarande resultatet osv. erhålles på nytt vid upprepade försök med iakttagande av de angivna försöksbetingelserna (o. sålunda är relevant för den undersökta företeelsen). LAHT 1931, s. 247. Förutsättningen för att erhållna värden skola vara reproducerbara är, att (osv.). SvTandläkT 1950, s. 95.
2) filos. o. psykol. till 2: som kan reproduceras (i medvetandet l. minnet). Reproducerbara erinringsbilder. Borelius Metaf. 205 (1887). De .. reproducerbara föreställningarna. Vannérus WundtPsyk. 208 (1896).
3) (i sht i fackspr.) till 3: som kan reproduceras l. återges o. d. Faktorer som är siffermässigt reproducerbara. TSvLärov. 1944, s. 1.
REPRODUCERBARHET, r. [jfr t. reproduzierbarkeit; avledn. av reproducerbar] (i fackspr.) egenskapen att vara reproducerbar; särsk. motsv. reproducerbar 1 slutet. LAHT 1933, s. 37.
Ssg: reproducerbarhets-försök. (i fackspr.) försök för utrönande av resultats l. värdens o. d. reproducerbarhet (jfr reproducerbar 1 slutet). SvPappersT 1943, s. 509.
Spoiler title
Spoiler content