publicerad: 1957
REPUTATION rep1utaʃω4n l. re1-, l. -ɯt-, l. 0104, äv. -atʃ- (- - -tschón Dalin), r. l. f. (2SthmTb. 5: 238 (1577) osv.) ((†) n. RARP 4: 54 (1647)); best. -en; pl. (†; i bet. 1 h o. 2) -er; förr äv. REPUTATS, n. (Palmchron SundhSp. 120 (1642)), sannol. äv. f.
Ordformer
(-tas 1627—1642. -tation 1574 osv. -tatz c. 1620—1639)
Etymologi
[jfr ä. d. reputats, reputation, holl. reputatie, t. o. eng. reputation, fr. réputation; av lat. reputatio (gen. -ōnis), vbalsbst. till reputare (se REPUTERA, v.2)]
1) (numera i sht i vitter stil) i fråga om den allmänna uppfattningen l. opinionen om en person l. sak o. d.: anseende (se ANSEENDE, sbst. III 2), rykte, namn (se d. o. 5); vanl. (då förklenande bestämning icke bifogas) i pregnant anv., om gynnsam l. erkännsam bedömning l. uppfattning av l. mening l. åsikt om ngn l. ngt; gott anseende, allmän aktning, gott rykte, gott namn, heder; äv. övergående i bet.: förhållandet l. egenskapen att äga gott anseende osv. Månge saker, som oss icke allenest äre emotth och till schade vthenn wår konung(slig)e reputation och höghet förnär. PrivSvStäd. 3: 284 (1574). Ingen man af någon månhet om sitt anseende och reputation vågar sig in i konseljen. Liljecrona RiksdKul. 224 (1840). En köpman .. sade mig att .. (Frykman) inom handelsverlden .. (i Göteborg) hade stor reputation, såsom ett klart skinande kommerciellt ljus. AnderssonBrevväxl. 1: 90 (1841). Godt kaffe och godt bröd — derigenom förvissar sig hvarje husmoder om en god reputation. Langlet Husm. 26 (1883). En .. förbättring av realexamens reputation. PedT 1941, s. 216. — jfr DAGBLADS-, DIS-REPUTATION. — särsk.
a) (numera föga br.) i uttr. med så l. så beskaffad reputation, med så l. så beskaffat anseende; äv. pregnant, i uttr. med reputation, med gott anseende; med heder. RARP 1: 21 (1627). Om dedt Tyska väsendet, huru man skall bearbeta sigh medh reputation der uthur. RP 5: 191 (1635). (L. Torstensson har) wunnit månge åthskillige Slachtninger med stoort reputation. RARP 4: 54 (1647). (Jeanne d'Arc blev) lefwererad vthi the Engelskes Händer, hwilka henne vthi Roan såsom een Trullkåna medh ringa reputation förbrände. Brask Pufendorf Hist. 203 (1680). Statens tjänstemän ha den utomordentliga förmågan att med reputation och värdighet föra allting åt fanders. Malmberg Höstd. 144 (1907).
b) (†) i uttr. av så l. så beskaffad reputation, med så l. så beskaffat anseende; äv. pregnant, i uttr. av reputation, med gott anseende. Några .. sceniska konstnärer ”af mycken reputation”. Dahlgren Theatr. 15 (cit. fr. 1700). Föräldrar och Släkt engagerade mig ihop med en Man af reputation. Dalin Arg. 1: 280 (1733, 1754).
c) (†) i uttr. komma i sin förra reputation igen, återvinna sitt tidigare anseende. Petreius Beskr. 2: 155 (1614).
d) (†) i uttr. komma ngt i stor reputation, ge ngt gott anseende l. rykte. Lenngren (SVS) 2: 73 (1793).
e) (†) bestämt av ett med prep. för l. av föregånget substantiv (l. substantiviskt ord) angivande ngt som ngn l. ngt är bekant för att ha l. visa o. d. SP 1792, nr 277, s. 1. Den olyckliga reputation Kant råkat få af otydlighet och obegriplighet. LittT 1796, s. 158. (Atterboms) nyligen vunna reputation för sagesse. Geijer I. 8: 433 (1818). Hvad är väl reputation för sjelfständighet och tankekraft emot goda inkomster och maklighet. Palmær Eldbr. 106 (1842).
f) (†) med genitivbestämning angivande en egenskap som ngn är känd för o. d. (Armfelt har) vunnit tapperhetens reputation. Gustaf III 6: 240 (1812).
g) (†) närmande sig bet.: vitsord (som ngn får); jfr NAMN 5 d. På sådant sätt winner en hussbonde dän reputationen och thet nampnet adt han wijsligen umgås mäd sitt fålk. Rosenhane Oec. 12 (1662).
h) (†) i pl., om olika personers anseende (betraktat ss. bevis för duglighet l. grundval för befordran o. d.). Han .. var utstött ofvanifrån af ett läger, som under en allmän förfallets period krånglat sig upp (i samhället) med stulna reputationer. Strindberg Hafsb. 79 (1890).
2) (†) person med gott l. högt anseende, berömdhet (se d. o. 2), ryktbarhet. LBÄ 2—3: 115 (1797). Man ser .. huru små själar stundom titta fram ur stora reputationer. Geijer I. 8: 418 (1812); jfr 1. (Agardh) är, efter Linné och kanske Berzelius, vår största litterära reputation i Sverge. Tegnér (WB) 7: 253 (1831). Palmblad Nov. 1: 182 (1840).
Spoiler title
Spoiler content