publicerad: 1906
DAGBLAD da3g~bla2d (da`gblad Weste), n.; best. -et; pl. = ((†) -er DA 1773, nr 192, s. 2. Tilläggn. till kungör. 1780 ang. boktr. ansv. 3 maj 1785, s. 3, Svederus Fr.-sv. handlex. (1800; under journaliste)).
I. [till DAG I 3 (se anm. 2:o a γ under DAG sp. 62); jfr dan. o. holl. dagblad, t. tageblatt; i fråga om bet. jfr äfv. fr. journal (se JOURNAL) samt lat. acta diurna (jfr ex. från Lysander nedan)] (numera föga br. utom i a o. b) tidning; i sht (numera nästan alltid) daglig tidning; jfr DAG-PAPPER, -SKRIFT, -TIDNING. Härmed undanbeder jag mig all vidare Critique i Dag-Bladerne. DA 1773, nr 192, s. 2. I stället för att skrika ut andras Dagblad, och ha en säker vinst, har jag beslutat att sjelf besörja utgifvandet af et. Välsign. tryckfr. 1781, nr 1, s. 1. Publicum (tyckes) ännu ej gifvit nog akt på huru många fördelar Dagblad hafva. Thorild 2: 6 (1784). Vi (hafva) i Nåder velat förbehålla och tillägga Boktryckarne ensame, then rättighet at utgifva Dagblader samt Månads- och Vecko-Skrifter. Tilläggn. till kungör. 1780 ang. boktr. ansv. 3 maj 1785, s. 3. Dagbladet Allehanda. Ad. prot. 1786, s. 10. Thesse tvänne ämnen (för Sv. Akademiens prisskrifter) .. kungöras genast i alla offenteliga Dagblad och i the Lärda Skrifter som månadteligen utkomma. 1 SAH 1: 37 (1786, 1801). Den mängd platta, utslitna, välmenta maximer, .. dygdereglor, .. som .. för några år sedan öfversvämmade våra Dagblad. Kellgren 3: 209 (1793). (Fr.) Gazetier .. (sv.) Tidningskrifvare, utgifvare af et dag- el(ler) veckoblad. Holmberg (1795). Berättelsen härom torde hafva stått i våra Dagblad. Leopold (1797) i 2 Saml. 9: 26. All införsel af Franska Journaler, Veckoskrifter och Dagblad, är uti Svea Rike .. alfvarligen förbuden. Kungör. ang. fr. journ. 7 sept. 1804, § 1. Den makt, / som nu missbrukas, sitter ej på tronen. / Hon har ett dagblad till sin kröningsmantel, / och hennes lifvakt är i trasor klädd. Tegnér 2: 178 (1839). Censor librorum .. sysslade (bland annat) med att flitigt anmärka dagbladens tryckfel. Forssell i 3 SAH 3: 395 (1888). jfr: Genom den omsorg, Kejsarne egnade dessa dagblad (dvs. de s. k. acta diurna), erhöllo de characteren af officiella tidningar. Lysander Rom. litt. 86 (1858). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. af dan. o. nor. dagblad, t. tageblatt] (fullt br.) i titlar på tidningar. Stockholms Dagblad, namn på en sedan 1824 i Sthm utkommande tidning. Svenska Dagbladet, namn på en sedan 1884 i Sthm utkommande tidning. — (†) Dag-Bladet Välsignade Tryckfriheten (1781). Dag-Bladet Musernas Försök (1782).
b) (hvard., fullt br.) elliptiskt ss. benämning på ngn viss tidning i hvars titel ordet ingår samt på ett exemplar l. nummer af ifrågavarande tidning. Har du sett hvad som står i Dagbladet i dag? Af några hoprafsade bref kan man bygga en fiskarbåt, två Dagblad (du vet det är en stor tidning) räcka till att spänna ut till segel. Munthe Nap. 129 (1885). — Anm. Till dagblad i denna anv. (förkortadt af Helsingfors Dagblad) hafva bildats ssgn dagblads-parti(et) samt afl. dagbladist för att beteckna (anhängare af) den politiska riktning som under 1860- o. 1870-talen företräddes af Helsingfors Dagblad. Det liberala Finland .. fick efter pressorganet namnet ”Dagbladspartiet”. Wieselgren Bild. 487 (1882, 1889). Det är nattmösspolitik och ingenting annat som dessa gamla dagbladister bedrifva. Malm Brytn. 229 (1901; framställdt ss. yttradt på 1880-talet).
II. [till DAG II 5 a β (se anm. 2:o a β under DAG sp. 62)] bergv. kartblad öfver det öfversta horisontalplanet af ett grufområde; jfr DJUP-, PROFIL-BLAD. Skulle några grufvor ligga så långt ut åt någon sida af fältet, at de .. fordra et särskildt dagblad. Horneman Markscheid. 10 (1802). Planchartan afcopieras til så stor del, som fordras til dagblad öfver alla de grufvor, som blifvit afmätte på djupet. Därs. 23. Längs efter dagbladet af djup-chartan updrages en gröfre linea. Därs. Generalkartor och dagblad öfver vidlyftiga fält. SPF 1858, s. 19. Å kartans titelblad antecknas grufvans eller fältets namn, .. å dagbladet allt som kan förtjena bergsmanna uppmärksamhet, såsom bergarter .. byggnader, konster m. m. Därs. 20.
Ssgr (till I; nästan †, vanl. med moderna motsvarigheter med TIDNING ss. första ssgsled)
A: DAGBLAD-SKRIFVARE, se B.
B: DAGBLADS-ANONYMITET30~10102. Imedlertid är Dagblads-Anonymiteten och Recensenteriet ett vittert Skuggspel. Thorild 4: 261 (1794). —
-KRITIK~02. Låt dagblads-kritiken stå uppnäsig fram. Leopold 6: 373 (c. 1828). En behandling, som går utöfver den vanliga dagbladskritikens. C. A. Hagberg i SKN 1843, s. 259. —
-LITTERATUR~1002. Phosph. 1811, s. 356. Den flacka, fladderagtiga dagblads-Litteraturen. Hammarsköld Sv. vitt. 1: 250 (1818). Snellman Tyskl. 149 (1842). Dalin (1850). —
-LÄSANDE~200, p. pr. Vårt publicum, i synnerhet det dagbladsläsande, vänjes icke så lätt ifrån fronderi och sladder. Tegnér 6: 122 (1830). —
-PARTI, se anm. under I b. —
-PRESS(EN)~2. om (den dagliga) pressen l. tidningslitteraturen. Beskow i SAH 30: 226 (1858). Inom dagbladspressens, vetenskapens, konstens och det praktiska lifvets områden möta oss ständigt .. den nämnda (människoförgudande) kultens bekännare. Sundberg Farl. 2 (1873). —
-RAMSA~20. (enst.) Hela dagblads-ramsan / Af verldsförbättrande abracadabra. Atterbom LÖ 2: 364 (1827). —
-REPUTATION ~1002 l. ~0102. om den reputation som man vinner gm att skrifva i dagbladen. Dagbladsreputationen skall evigt skada den sanna stora odödligheten. Leopold (1796) i 2 Saml. 8: 108. —
-SKRIFVARE~200. (dagblad- Nordforss (1805), Weste (1807)) jfr -SKRIBENT. Journ. f. litt. o. theat. 1811, s. 90. Dalin (1850; anmärkt ss. brukadt nästan endast i föraktlig bemärkelse liksom -SKRIBENT). Det torde .. verkligen hafva varit ”omständigheterna”, som gjorde Lindeberg först från vitterlekare till dagbladsskrifvare, derefter till oppositionsman. Sturzen-Becker 1: 157 (1861). —
-SKRIFVERI~102. En ung hedersman, som lefver i Wien blott af Dagbladsskrifveri. Atterbom Minnen 550 (1819). —
-SNILLE~20. (enst.) jfr -LJUS. Må i Köpenhamn, ja Amsterdam, hela Grodsången af Dagblads-Snillen, skallande mot himmelen, instämma med Eder. Thorild 3: 131 (1791). —
-VETT~2. (enst.) I stället (för den bildning som har sin karaktär af en fast rotad öfvertygelse) uppkommer ett mångsidigt och oupphörligt skiftande dagbladsvett. Hwasser Sm. skr. 1: 358 (1839).
Spoiler title
Spoiler content