RESEKVENT re1sekvän4t l. res1-, adj.; n. =.
Etymologi
[jfr t. resequent; av eng. resequent, till re-, åter (se RE-), o. -sequent i consequent (se KONSEKVENT), subsequent (se SUBSEKVENT) m. fl.]
geogr. om flod: som utgör biflod till en subsekvent flod o. som rinner i lagrens stupningsriktning; äv. om floddal: vari sådan flod rinner. SvUppslB 15: 916 (1933).
