SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
RESERVAGE res1ærva4ʃ l. re1-, l. -är- l. -er-, n. (UB 5: 530 (1874) osv.) ((†) r. l. m. Åkerman KemTechn. 2: 398 (1832), Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 29); best. -et (ss. r. l. m. -en); pl. (i bet. 2) =, äv. (numera knappast br.) -er (Keyser).
Etymologi
[liksom dan. o. t. reservage av fr. réservage, avledn. av réserve (se RESERV)]
textil.
1) abstr.: metod för tygtryck varvid ett mönster först tryckes på tyget medelst reserveringsmedel som skydda(r) vid den följande neddoppningen i färgbad, reservagetryck; jfr RESERVERA 3. 3NF 19: 852 (1933).
2) konkret: vid tygfärgning använt (bet)medel varmed man hindrar sådana (yt)partier av tyget som skola vara ofärgade från att ta färg, reserveringsmedel, skyddsbeta. Berzelius Kemi 5: 713 (1828). Reservager äro oftast med fett, olja, piplera o. s. v. till en deg angjorda metallsalter. Keyser Kemien 3: 357 (1876). 2NF 30: 511 (1920).
Ssg (jfr 1): RESERVAGE-TRYCK. [jfr t. reservagedruck] textil. reservage (se d. o. 1). Almström KemTekn. 2: 465 (1845).
Spoiler title
Spoiler content