RETRIEVER retri4ver l. med eng. uttal, m. l. r.; best. -n; pl. -vrar l. -vers.
Etymologi
[av eng. retriever, eg. nomen agentis till retrieve, återfinna, av fr. retrouver, återfinna, av re- (se RE-) o. trouver, finna (jfr TRUBADUR)]
jäg., kennel. jakthund (spår- l. blodhund) av viss (engelsk, urspr. från Labrador härstammande) ras, använd ss. apporterhund, engelsk apporterhund. Hamilton Hundras. 129 (1900). NFSportlex. 4: 450 (1941).
