SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RETUSCHÖR ret1uʃö4r l. re1-, l. -ɯʃ-, l. 4r, äv. (numera bl. tillf.) RETOUCHÖR ret1uʃör osv., l. med mer l. mindre genuint fr. uttal, m.||(ig.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(retouch- 1864 osv. retuch- 1888. retusch- 1896 osv. -eur 1864. -ör 1888 osv.)
Etymologi
[jfr t. retuscheur; av fr. retoucheur, till retoucher (se RETUSCHERA)]
person som (yrkesmässigt) utför retuschering; särsk.
a) (i fackspr.) i fråga om retuschering av gravyrplåt o. d. 2UB 10: 327 (1907).
b) fotogr. i fråga om retuschering av fotografi l. fotografiskt negativ. AHB 11: 62 (1864).
Spoiler title
Spoiler content