publicerad: 1958
RETUSCHERA ret1uʃe4ra l. re1-, l. -ɯʃ-, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. (numera bl. tillf.) RETOUCHERA ret1uʃe4ra osv., l. med fr. uttal av ordets förra del, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(retouch- 1772 osv. retousch- 1926. retuch- 1801—1915. retusch- 1825 osv.)
Etymologi
[jfr t. retuschieren, eng. retouch; av fr. retoucher, eg.: åter vidröra, av re- (se RE-) o. toucher, (vid)röra (se TUSCHERA)]
1) avlägsna mindre fel o. ofullkomligheter l. störande detaljer o. d. i l. hos (ngt) gm en särskild överarbetning, bättra på (ngt) gm små ändringar l. justeringar. KonvLex. (1864).
a) (utom i α, β o. γ numera bl. tillf.) i fråga om ändringar som avse rent konkreta detaljer. Ytan af vaxet underkastas retuchering för upphjelpande af små felaktigheter (vid gjutning av silver o. d. med användande av ”vaxmetoden”). TT 1871, s. 90. (”Gatuläggningsmaskinen”) kan .. användas för jemkning och ”retouchering” af makadamiserade vägar. SD(L) 1901, nr 533, s. 2. — särsk.
α) (i fackspr., fullt br.) med avs. på gravyrplåt o. d. Schück VittA 5: 613 (i handl. fr. 1772). (Etsaren måste ofta) företaga 5 à 6 .. retuscheringar å plåten. Kroon Reprodukt. 57 (1935).
β) (fullt br.) fotogr. om särskild överarbetning för hand (med grafit l. med färg l. tusch o. pänsel) av fotografiskt negativ l. fotografisk kopia för att avlägsna vid fotograferingen l. vid framställningsproceduren i övrigt uppkomna fel (prickar, fläckar o. d.) l. för att försköna bilden gm att avlägsna vissa störande l. fula detaljer i den (t. ex. rynkor, fräknar, vårtor o. d.). AHB 11: 78 (1864). Ett starkt retuscherat kabinettsfotografi. Hellström Malmros 278 (1931). jfr O-, ÖVER-RETUSCHERAD.
γ) (i sht konst., fullt br.) med avs. på en målning l. ett konstvärk l. en karta o. d.; jfr PUTSA, v.2 5. Med Kyrkoherden Cygnaeus .. afskickade jag .. de requirerade Sjökorten, 8 till antalet, efter den sidste i förleden Sommars retoucherade uplagan. Calonius Bref 99 (1795). HantvB I. 1: 405 (1934).
δ) allmännare: försköna (ngt) gm att ändra på vissa detaljer l. dyl. (Hon) ger .. (hemmet) en liten retuchering då och då, om ej annat så med en knippa blommor. Carlsson Stockh. 39 (1915).
b) (utom i α o. β numera bl. tillf.) i fråga om ändringar som avse detaljer av mindre konkret l. rent abstrakt slag. Att sången .. bör betydligen förkorrtas, samt några af hexametrarne retoucheras. Beskow (1841) i 3SAH XXXVII. 2: 68; jfr α. Jag får kanske retuschera mitt paradoxala yttrande om kommateringen. Modersmålsund. 52 (1917). — särsk.
α) (fullt br.) i fråga om överarbetning o. påbättring av ett litterärt värk; oftast om förbättring av stilistiska detaljer; jfr PUTSA, v.2 5. SP 1808, nr 191, s. 2. Redan i början af 1896 håller .. (Tavaststjerna) på med att sammanställa och retuchera under den föregående tiden skrifna dikter. Söderhjelm Tavaststj. 274 (1900). En av den stigande upplysningen betingad formell retouschering av den äldre katekesen. KyrkohÅ 1926, s. 46.
β) (fullt br.) med avs. på framställning av ngt l. bild av ngn l. ngt o. d.: förändra l. korrigera (ngt) gm att ändra på resp. rätta till vissa detaljer; ge en i ett l. annat avseende (med hänsyn till den egna, subjektiva uppfattningen l. till publikens smak) tillrättalagd bild av (ngn l. ngt); ofta: göra (ngt) vackrare (än i värkligheten) gm att avlägsna l. förtiga mindre vackra detaljer l. drag, försköna (ngt) gm (lätt) förvanskning av värkligheten. (H. Walpole har i sin minnesteckning av Georg III:s regering) gifvit oss ett .. oefterhärmligt porträttgalleri. Hans taflor äro utsökta; de synas hafva bestått den sorgfälligaste granskning — ofta och noga blifvit retucherade. Frey 1845, s. 91; jfr a γ. (Frans I:s o. Henrik IV:s) minne har öfverlefvat revolutionens stormar och Napoleonidernes retoucheringar af .. (Frankrikes) historia. Bolin Statsl. 1: 130 (1868). Förf. har alltigenom bemödat sig att rätt och slätt ge en bild av sig själv utan någon retuschering. Hallberg Minn. 6 (1935).
2) arkeol. bearbeta ytan l. (i sht) kanten av ett föremål av flinta med lätta slag för att göra den jämnare l. få fram en ägg; med obj. betecknande ytan l. kanten l. föremålet i dess helhet. AntT XIX. 2: 34 (1911). Retoucherade eggar. Därs. XX. 6: 32 (1919).
Särsk. förb.: RETUSCHERA BORT1010 4. till 1: gm retuschering avlägsna (ngt); jfr bortretuschera. särsk.
Ssgr (i allm. till 1 a β, fotogr.): A: RETUSCHER-BESTICK. bestick av redskap använda vid retuschering. —
-BORD. (retuscher- 1890 osv. retuscherings- 1921 osv.) bord för användning vid retuschering. FotogrT 1890, s. 7. —
-ESSENS. (retuscher- 1896 osv. retuscherings- 1874 osv.) [jfr t. retuschieressenz] vätska varmed det fotografiska negativet vid retuschering övergjutes, för att blyertsstrecket skall fastna på dess hinna, mattolein. Nyblæus Fotogr. 259 (1874). —
-FERNISSA, r. l. f. [jfr t. retuschierfirnis]
1) fotogr. till 1 a β: fernissa använd för konservering av utförd retusch. FotogrT 1888, nr 4, s. 19.
2) konst. till 1 a γ. Retoucherfernissan tjänar till att under arbetet återställa glansen på insugna och matta partier i målningen. Kallstenius HbOljem. 51 (1915). —
(1 a) -FÄRG. (retuscher- 1896 osv. retuscherings- 1896 osv.) [jfr t. retuschierfarbe] (i fackspr.) färg som användes vid retuschering; särsk. fotogr. till 1 a β. Roosval Schmidt 295 (1896). PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 11. —
-KNIV. raderkniv använd vid retuschering. HuvudkatalHasselblad 1933—34 231 (1932). —
(1 a) -PÄNNA. pänna använd för retuschering; särsk. fotogr. till 1 a β. Roosval Burton FotogrABC 59 (1899). —
-PÄNSEL. pänsel använd vid retuschering.
-RUM, n. (retuscher- 1890 osv. retuscherings- 1897 osv.) rum där arbete med retuschering utföres. FotogrT 1890, s. 26. —
-SPEGEL. [jfr d. retoucherspejl] ställning för anbringande av ett fotografiskt negativ vid retuschering, bestående av en ram med en bakifrån belyst glasskiva l. av två ramstycken, det ena med en spegel, det andra med en mattslipad glasskiva; äv. med tanke enbart på spegeln (resp. glasskivan). Roosval Schmidt 181 (1896). —
-STÄLL. (retuscher- 1890 osv. retuscherings- 1890 osv.) [jfr t. retuschiergestell] jfr -spegel. FotogrT 1890, s. 123. —
B: RETUSCHERINGS-BORD, -ESSENS, -FÄRG, -RUM, -STÄLL, se A.
Avledn. (till 1 a): RETUSCHERBAR, adj. möjlig att retuschera; särsk. fotogr. till 1 a β. Dædalus 1943, s. 76.
Spoiler title
Spoiler content