REVISIONALRÄTT rev1iʃωna3l~rät2 l. re1-, l. 0103~2, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[av ett (i språkprovet fr. 1642 nedan möjl. föreliggande) adj. till REVISION (jfr eng. revisional, fr. revisionnel, nlat. revisionalis) o. RÄTT, sbst.]
jur. om en under drottning Kristinas tid planerad domstol som skulle avgöra målen i högsta instans; jfr REVISION II 2, REVISIONS-KOLLEGIUM 1, REVISIONS-RÄTT 1. R. Drotzeten discourrerade nödigt vara, att efter revisionerne multipliceras, att två af hvar Hofrätt skulle förskrifvas till en revisional rätt. RP 9: 423 (1642); möjl. icke ssg. KansliH 1: 62 (1935; om förh. under drottning Kristinas tid).
