SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
REVISION rev1iʃω4n l. re1-, r. l. f.; best. -en, vard. (utom i södra Sv.) äv. =; pl. -er.
Ordformer
(revi- 1615 osv. rivi- 1789. -sion (-sjon) 1615 osv. -tion 1789)
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. revision; av senlat. revisio (gen. -ōnis), vbalsbst. till revidere (se REVIDERA)]
I. förhållandet l. handlingen att revidera: granskning, genomgång, kontroll o. d.
1) motsv. REVIDERA I 1: undersökning, efterforskning; kontroll; numera bl. dels (i sht om ä. förh., skogsv.) i ssgn ÄGG-REVISION l. elliptiskt för denna, dels ss. förled i ssgr (t. ex. REVISIONS-UTSKOTT). Möller (1790, 1807). SkogsvT 1904, s. 500 (om äggrevision).
2) motsv. REVIDERA I 2; om handlingen att revidera l. bearbeta l. överarbeta en text o. d.; kritisk genomgång o. rättning av text o. d. Att Biblien .. må trykkjas effter then förre version ok then revision, som i Strängnääs skjedde .. är min flitige begjäran. OxBr. 12: 19 (1615). (Jag har) nödgats undangöra ett stycke af sista revisionen af mitt arbete öfver Thorild. Atterbom (1842) i 3SAH XXXVII. 2: 94. Kollektbönerna ha underkastats en genomgående språklig revision. SvD(A) 1920, nr 283, s. 3. Lindblom BibÖvers. 1917 44 (1955). — jfr BIBEL-, TEXT-REVISION. — särsk.
a) motsv. REVIDERA I 2 a; ofta övergående i 9; förr äv. i uttr. revision över ngt, konkret: reviderad upplaga o. d. av ngt. Konung Carl den Niondes Revision öfwer Lagen, förmäler i Swerige wara femton Lagmansdömen. Peringskiöld MonUpl. 27 (1710). Den nu oundgängliga genomgripande krigslagsreformen skulle emellertid i större eller mindre mån förfelas, om ej revisionen utsträcktes till åtskilliga andra författningar. Hedin Tal 2: 232 (1901). En enig kvinnoopinion kräver för närvarande en revision av behörighetslagen. SvFolket 8: 332 (1939). jfr FÖRFATTNINGS-, GRUNDLAGS-, LAG-REVISION.
b) (i fackspr.) motsv. REVIDERA I 2 b, om överarbetning av karta o. d. (Kartan) röjer en ganska detaljerad revision av de skånska vattendragen. SvGeogrÅb. 1927, s. 30.
3) (†) motsv. REVIDERA I 3; om korrigering av revider(ark). Lindfors (1824).
4) jur. motsv. REVIDERA I 4; om (granskning o.) prövning av en lägre domstols (ännu icke lagakraftvunna) beslut i högre instans (o. ersättande av den lägre domstolens dom med en ny dom); dels (i teoretisk diskussion o. om utländska förh.) om (rättsmedel varigm man kan uppnå) prövning i högre instans av rättsfrågan (men icke av sakfrågan) i ett mål (motsatt: appell), dels (om svenska förh.) om (rättsmedel varigm man kan uppnå) prövning i högre instans av både rätts- o. sakfrågan i ett mål; numera i sht om prövning i högsta domstolen av hovrätts dom. Revision av (förr äv. (e)mot l. uppå l. över) en dom. Schmedeman Just. 165 (1615: opå). Men der någre finnes som emott Hoffrättens domb revision begäre, den skal anstå till H. K. M:tz hemkompst. RP 1: V (1621). Såsom Kongl. May:tz revision icke annar är än de passerade acters och Dommars nogare examen och öfwerseende; Så wil Kongl. May:tt allenast af dhe acter som för Borgmästare och Råd passerade äre, skal dömmas. Schmedeman Just. 331 (1663). Kellgren (SVS) 5: 665 (1793: öfver). Det gäller .. (vid en rättegångsreform) att avgöra, huruvida talan skall få fullföljas till .. (högsta) instans i sakens hela vidd, d. v. s. i anseende till dess såväl faktiska som rättsliga sida (appell), eller om fullföljden skall få avse allenast den rättsliga sidan (revision). SvTidskr. 1931, s. 110. Vill part söka revision av hovrätts dom, skall han inom fyra veckor .. till hovrätten inkomma med revisionsinlaga. SFS 1942, s. 1825.
5) i sht kam. motsv. REVIDERA I 5; om granskning l. kontroll (o. därpå grundad ändring l. omläggning) av skattläggning av fast egendom o. d.; äv. [efter ry. revizija] (i skildring av ä. ryska förh.) om (folkräkning i samband med) upprättande av förteckning över skattskyldiga; förr äv. om granskning l. kontroll av äganderätten till fast egendom. RARP V. 2: 180 (1655; om granskning av äganderätt). Altså hafwa de deputerade samma (dvs. 1586 års) revisions haketahl at jemföra med det som Possessorerne (i Estland) nu lära ingifwa. LMil. 3: 473 (1694); jfr b. Hvarje vid Revisionen (i Viborgs län) antecknad mansperson. Bonsdorff Kam. 611 (1833). I Ryssland ansvarar bykommunen kollektivt för den direkta statsskatten, som fördelas på byarna i förhållande till deras antal personer af mankön vid senaste revision, ”revisionssjälar”. NF 8: 1105 (1884). Thulin Mant. 2: 134 (1935). — särsk. (†)
a) med bestämning inledd av prep. över, betecknande fast egendom vars skatteförhållanden granskas. Revisionen öfwer godsen i Ljfland. RR 7/2 1687.
b) konkret, om handling vari resultatet av en företagen granskning av ovan angiven art redovisas. Gustaf II Adolf 278 (1626).
6) motsv. REVIDERA I 6; om (av revisor(er) värkställd) granskning l. kontroll av (en stats l. kommuns l. myndighets l. förenings l. ett företags o. d.) räkenskaper o. d.; dels om rent siffermässig sådan granskning innebärande kontroll av verifikationer, kassaböcker, kassabehållning, inventarier o. d., dels med vidsträcktare innebörd, med inbegrepp av granskning o. uppskattning av avskrivningar, värderingar o. d.; ofta i allmännare anv., om granskning av en stats l. kommuns l. myndighets osv. hela förvaltning; förr äv. konkret, om skriftlig redogörelse för granskning av räkenskaper o. d. Revision av (förr äv. l. över) ngt. OxBr. 5: 291 (1624). Togh .. (revisionskommissarien) Töne Hind[er]sson til sigh den revision, som han hållit och författadt hadhe, öfwer Uplandzboken (dvs. landsboken för Uppl.) .. och lef:de den fiscalen Clas Erichsson i händer. KamKollP 1: 38 (1635). Höpken 2: 655 (1765: ). SP 1792, nr 59, s. 4 (: öfver). En årligen återkommande revision af skolans förvaltning och räkenskaper. FörfDöfstUnd. 54 (1889). Med revision inom ett företag menar man en planmässig, kritisk eftergranskning av företagets skötsel och ställning. HandInd. 800 (1927). — jfr BANK-, BANKO-, POST-, POSTANVISNINGS-, RÄKENSKAPS-, SIFFER-REVISION m. fl. — särsk. i utvidgad anv., motsv. REVIDERA I 6 slutet; särsk. bibliot. om kontroll av bokbeståndet o. av lånekvitton o. d. i ett bibliotek. Skulle vid den emedlertid skeende revision af utlånings-Boken befinnas, at någon ej återstäldt de låntagna Böckerna, bör (osv.). BrefVårdAcBiblUps. 1796, s. A 3 b. SFS 1907, nr 100, s. 15.
7) tekn. motsv. REVIDERA I 7; om (av nödvändiga reparationer o. d. åtföljd) teknisk kontroll av järnvägsvagn, spårvagn, motor o. d. Revision .. af ångpannor. TT 1871, s. 403. På grund av den stora resandeström, som väntas till nästa sommar, blir den sedvanliga revisionen av personvagnar mer omfattande än vanligt. SvD(A) 1929, nr 275, s. 3.
8) odont. motsv. REVIDERA I 8: med bestämda tidsintervaller upprepad kontroll av patients tänder (o. i samband därmed företagen korrigering av nytillkomna tandskador); äv. konkretare. Barn, som anmälts till regelbundet deltagande i folktandvård, skall (bl. a.) .. åtnjuta .. munsanering med därpå följande årliga revisioner. SFS 1938, s. 746. jfr (tillf.): Tänderna värka efter revisionen av plomberna. Rogberg Portug. 32 (1931).
9) allmännare (motsv. REVIDERA I 9); om en (efter prövning l. granskning o. d. värkställd) (för)ändring l. korrigering av ngt; omarbetning; jfr 2. Tysklands krav på en revision av Versaillesfreden. En revision av gränsen mellan Norge och Ryssland. Geijer I. 5: 89 (1811). Upptäckten af en ny art .. gör en revision af de närslägtade arterna nödvändig. VetAH 1815, s. 103. En revision av det hittillsvarande systemet (för registrering av folksagor). SagSed 1935, s. 77. — jfr FÖRSVARS-, INDELNINGS-, TRAKTAT-REVISION. — särsk. motsv. REVIDERA I 9 a, om ändring av uppfattning l. åsikt(er) o. d. Månne ej en revision förestår af Grimms lära om de starka verbernas betydelse för ordbildningen? Blomberg Omlj. 36 (1865). SvTeolKv. 1933, s. 229.
10) med. motsv. REVIDERA I 10: avlägsnande av föroreningar, hudbitar, dödkött o. d. från sår o. d., rensning (av sår o. d.). Hygiea 1871, s. 333.
II. konkret, om olika myndigheter l. organ o. d. med uppgift att utföra revision av olika slag.
1) (†) motsv. I 2: nämnd l. kommission med uppgift att revidera en text o. d. AdP 1800, s. 14.
2) jur. motsv. I 4: myndighet l. domstol med uppgift att handlägga revision av domar; äv. om lokal för l. personal inom sådan myndighet osv.; dels (om förh. före högsta domstolens inrättande 1789) om (del av) riksrådet ss. högsta instans för handläggning av revisionsärenden (äv. i uttr. K. Maj:ts revision l. K. revisionen), dels (numera icke i officiellt spr.) om nedre revisionen (se a); jfr JUSTITIE-REVISION. Hillebrand Uglas sak hafver varit företagin i reuisionen i hennes majestäts närwara i förleden torsdag. Ekeblad Bref 1: 297 (1653; rättat efter hskr.). Kongl. May:ts revision. Schück BibliogrAnt. 49 (i handl. fr. 1689). Dessa 3 förledne dagarne har gr(eve) Gyllenstolpe begynt at komma up i revisionen för Volters sak skul. Bark Bref 2: 133 (1706). Huru hänger den saken tilsamman, som Möller tappat uti kongl. Revisionen? Hermelin BrBarck 145 (1707). Jag svarade, att jag kommit för att sköta en rotel i revisionen. De Geer Minn. 1: 131 (1892). SvD(A) 1919, nr 327, s. 5. Östergren (1936). — särsk.
a) (numera icke i officiellt spr.) i uttr. nedre revisionen, om nedre justitierevisionen (se JUSTITIE-REVISION slutet) l. den avdelning inom K. Maj:ts kansli varur detta ämbetsvärk växte fram. PH 8: 288 (1766). (Borgmästare Fagerström) upphörde emellertid redan i febr. 1799 med sin tjänstgöring i Nedre revisionen. Wedberg i 3SAH 44: 40 (1933).
b) (förr) i uttr. övre revisionen l. konungens högsta revision, om den (dömande) avdelning av riksrådet som hade att ss. högsta instans handlägga revisionsärenden o. som 1789 ersattes av högsta domstolen. Lagerbring Skr. 79 (1750). En Högste Domstol kommer at inrättas, aldeles svarande mot nu varande Öfre Revision. HT 1924, s. 384 (1789).
3) motsv. I 6: myndighet l. organ o. d. med uppgift att utföra revision av räkenskaper o. förvaltning o. d.; äv. om lokaler för l. personal inom sådan myndighet osv. Nedsättandet af en Revision öfver de allmänna medlens förvaltning. AdP 1809, 3: 4325. Östergren (1936; om avdelning i bank). — jfr POST-, POSTANVISNINGS-, SAK-, STATS-REVISION. — särsk.
a) (förr) om kammarrevisionen l. den avdelning inom kammaren varur detta ämbetsvärk växte fram. Cam(mar) schrifwaren i Revision Peter Hansson. KlädkamRSthm 1641 B, s. 60 a. CivInstr. 69 (1655). Revisionens arbetsrum (inom kammaren). KamKollH 77 (1941). jfr KAMMAR-REVISION.
b) (förr) om en 1820 beslutad o. 1843 för sista gången samlad kommission som hade till uppgift att granska o. kontrollera förvaltning o. d. vid elementarlärovärken; särsk. i uttr. revisionen över rikets elementarlärovärk. Öfver Elementar-Läroverken vare en Revision, som består af Sju Ordinarie Ledamöter. FörslSkolordn. 1817, s. 78. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 50, ProtEcklÄr. s. 177. jfr SKOL-REVISION.
4) motsv. I 9; särsk.
a) om 1919—1923 värksam kommission med uppgift att avge förslag om revision av Sveriges försvarsväsende; i ssgn FÖRSVARS-REVISION.
b) (om förh. före 1942) mil. o. sjömil. = INSKRIVNINGS-REVISION. TjReglArm. 1889, s. 184. SFS 1936, s. 1241.
Ssgr: A (†): REVISION-SAK, -SÖKANDE, se B.
B: (I 4) REVISIONS-AKT, r. l. m.
1) (†) om (förhandlingar i) revisionsmål. RP 6: 58 (1636). När revisiones giffves opå dee saker, som i Dorpt eller Åboo äre affdömbde, då faller Assessoribus alt för svårtt att reesa hijtt till samma revisionsact. Därs. 571. Företoghz revisionsacterne angående Alexander Murri kärande och Jacob Greijer svarande. Därs. 10: 696 (1643); möjl. till 2.
2) jur. akt (se akt, sbst.1 II a) rörande ett mål vari revision sökes. CivInstr. 323 (1651). jfr (med latinsk böjning): Rivisions-Acta, som insändas. HistAlm. 1789, s. 73.
(I 6) -ANMÄRKNING~020. (i sht i fackspr.) av revisor (i revisionsberättelse o. d.) framförd anmärkning rörande felaktighet i bokföring l. förvaltning o. d. Järta 2: 204 (1823). HT 1949, s. 392.
(I 6) -ANSTALT. (†) om tillvägagångssätt l. åtgärd o. d. vid (räkenskaps)revision. CivInstr. 220 (1799).
(I 4) -ANSÖKAN~020. jur. ansökan om revision av en dom; särsk.: ansökan vari ngn begär att få fullfölja talan mot hovrätts dom i högsta domstolen; jfr -inlaga. NF (1889). Kallenberg CivPr. 1: 727 (1922).
(I 4) -ANSÖKNING~020. jur. = -ansökan. Palmén JurHb. 251 (1859).
(I 1, 2, 410) -ARBETE~020. särsk.
1) (i sht förr) skogsv. till I 1, om arbete med äggrevision. SkogsvT 1904, s. 502.
2) till I 2; äv. konkret, om reviderad upplaga av text o. d. BtRiksdP 1892 B, 2: Särsk-Utsk. nr 7, s. 28. Annerstedt UUH II. 2: 5 (1909; konkret). särsk. (i fackspr.) till I 2 b. SFS 1905, Bih. nr 2, s. 79.
3) till I 4. Schmedeman Just. 772 (1682).
4) i sht kam. till I 5. RR 7/2 1687.
(I 3) -ARK, n. [jfr d. revisionsark, t. revisionsbogen] (†) boktr. = revider-ark. SvLitTidn. 1816, Bih. sp. 37. Täubel Boktr. 2: 50 (1823).
(I 6) -ARVODE~020. arvode till revisor för revision. CivInstr. 213 (1799).
(II 3 a) -ASSESSOR. äldre benämning på kammarrevisionsassessor. RP 8: 781 (1641). KlädkamRSthm 1649 C, s. 135 a.
(I 4) -ATTEST. (†) intyg om att part i mål fullgjort de prestanda som erfordras för fullföljd i högsta instans. Schmedeman Just. 890, 974 (1685).
(I 6) -AVDELNING~020. (i sht i fackspr.) inom ämbetsvärk, företag o. d.: avdelning med uppgift att utföra revision. Linde FinansR 29 (1887). SvStatskal. 1939, s. 184.
(I 4) -AVGIFT~02, äv. ~20. (numera bl. tillf.) = -skilling. Palmén JurHb. 251 (1859).
(I 6) -BERÄTTELSE. (skriven l. tryckt) redogörelse för revisor(er)s granskning av ett företags l. en styrelses o. d. räkenskaper (o. förvaltning), vanl. innehållande uttalande angående ansvarsfrihet för styrelse o. d. Revisions-Berättelse, angående förvaltningen af Östgöta Enskilda Bank. ÖgCorr. 1854, nr 77, s. 3. SFS 1948, s. 382.
(I 7) -BESIKTNING. tekn. besiktning av maskin o. d., företagen i samband med en teknisk revision av maskinen osv. SFS 1931, s. 1051.
(I 6, II 3) -BETJÄNING. (†) om personalen vid (revisionskontor i) kammarrevisionen l. kammarrätten. Billbergh Sjelfbiogr. 15 (1838; om förh. 1799). KrigVAT 1849, s. 309.
-BETJÄNT, m. (†)
1) till I 6, II 3: tjänsteman i ett revisionskontor l. i kammarrevisionen. 2RA 3: 1005 (1734). 2NF 3: 157 (1904).
2) till II 2, om vaktmästare l. dyl. vid K. Maj:ts revision; jfr -dräng, -post, -vaktmästare. BoupptSthm 1680, s. 950 b, Bil.
(I 6) -BETÄNKANDE, n. (†) om betänkande (se d. o. 3) rörande granskningen av rikshuvudböckerna, ingivet av riksdagens revisorer till statsutskottet. Stenhammar Riksd. 1: 71 (1834).
-BOK; pl. -böcker.
1) (förr) lantmät. till I 2 b: bok vari lantmätare antecknade vilka mätningar o. d. som gjorts i samband med revision av karta. 1NJA 1874, s. 272.
2) (förr) kam. till I 5: jordebok som uppgjorts efter revision av en tidigare jordvärdering o. skattläggning. LMil. 3: 472 (1694). Thulin Mant. 2: 134 (1935).
3) tekn. till I 7: bok vari uppgifter införas angående revision av järnvägsvagnar, maskiner o. d. TT 1891, s. 112.
(I 6) -BOKHÅLLARE. (†) om bokhållare med uppgift att revidera ett företags räkenskaper. SthmStCal. 1801, s. 119. Därs. 1806, s. 138.
-BYRÅ. [jfr t. revisionsbureau]
1) till I 6; inom ämbetsvärk o. d.: byrå (se d. o. 3) för revision av räkenskaper o. förvaltning o. d. Generaltullstyrelsens revisionsbyrå. SFS 1884, nr 30, s. 8. Riksräkenskapsverket. .. Första revisionsbyrån. SvStatskal. 1958, s. 205.
2) till I 6: revisionsfirma. AdrKalSthm 1899, s. 419.
3) (†) till I 7; inom företag o. d.: avdelning där revision av maskiner o. d. äger rum. Dessa (lättare maskindelar) transporteras därpå till revisionsbyrån. TT 1902, M. s. 89.
Ssgr (till -byrå 1): revisionsbyrå-chef. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 20.
-mål. mål l. ärende som handlägges av revisionsbyrå. BtRiksdP 1898, 7Hufvudtit. s. 5.
-DAG.
1) (†) till I 4, II 2: dag då revisionsansökningar behandlas av domstol o. d. Schmedeman Just. 323 (1662). Gr. Lillieroot .. lärer vilia alla de dagar, som eij äro revisionsdagar .. komma up (på kanslikollegiet) för middagen. Bark Bref 1: 148 (1704).
2) till I 6: dag då revision äger rum. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 3, Bil. s. 21 (1869).
(I 4) -DEPUTATION(EN). hist. om revisionsdeputerade. KansliH 1: 114 (1935; om förh. på 1660-talet).
(I 4) -DEPUTERADE, pl. hist. om (1663 inrättad) deputation (se d. o. 2 b) inom K. Maj:ts kansli för beredning av ärenden rörande revision av domar. Schmedeman Just. 604 (1670). Wedberg 1HD 240 (1922; om förh. 1670).
(I 4) -DOM. (numera bl. i skildring av ä. förh.) jur. vid revision avgiven dom. RP 2: 59 (1631). Enligt k. taxan 25 juni 1720 betalades för revisionsdomar lösen efter sakens värde. Wedberg 1HD 302 (1922).
(I 4) -DOMSTOL~02, äv. ~20. (om utländska förh. l. ss. teoretisk processrättslig term) jur. högre domstol som endast upptar rättsfrågan (men icke sakfrågan) i ett av lägre domstol avdömt mål till prövning, kassationsdomstol. Serenius (1741). 2SvUppslB (1952).
(II 2) -DRÄNG. (†) om vaktmästare l. dyl. vid K. Maj:ts revision; jfr -betjänt 2, -post, -vaktmästare. BoupptSthm 1678, s. 1341 a, Bil.
(I 4) -ED, r. l. m. (om ä. förh.) jur. i revisionsmål: ed avlagd av part l. av parts juridiska ombud; särsk. om ed som den som ansökte om revision avlade o. vari han försäkrade, att han ville fullfölja saken, därför att han icke tidigare haft kännedom om de nya skäl som åberopades av honom (o. icke därför att han ville förhala tiden o. d.). Swarandens Fullmächtiges Revisions Eed. Schmedeman Just. 775 (1682). RARP 16: 298 (1697). Minnesskr1734Lag 2: 997 (1934).
(I 4) -EXPEDITION. (förr) ss. officiell benämning på en gm 1713 års kansliordning inrättad (o. vid mitten av 1700-talet till nedre justitierevisionen ombildad) avdelning av K. Maj:ts kansli med uppgift att handlägga ärenden rörande revision av domar; jfr -kansli. HC12H 3: 101 (1713). KansliH 1: 168 (1935).
(I 4) -FATALIER, pl. (numera knappast br.) jur. fatalier i revisionsmål. Schmedeman Just. 1204 (1688).
(I 6) -FIRMA. firma (ledd av (auktoriserad) revisor) som mot ersättning utför revision åt företag o. d. Claëson Lockhart Farväl 193 (1934).
(I 6) -FULLMÄKTIG, sbst. (†) fullmäktig (för en korporation) med uppgift att fungera ss. revisor. PH 6: 4659 (1757).
(I 4) -FÖRORDNING. (förr) = -ordning. Schmedeman Just. 778 (1682).
(I 1, 2, 410) -FÖRRÄTTNING. jfr förrättning 1 b α; särsk.
2) skogsv. till I 9, om indelningsrevision. SFS 1916, s. 535.
(I 2, I 9) -FÖRSLAG. särsk. till I 2 a. Annerstedt UUH II. 2: 55 (1909).
(I 2, I 9) -FÖRSÖK. särsk. till I 2. 2NF 34: Suppl. 125 (1922). särsk. (†) i uttr. revisionsförsök över ngt, om resultatet av ett försök till revision av ngt. Marci Evangelium. Revisionsförsök öfver Gamla Bibelöfversättningen. Backlund (1860; boktitel).
(I 2 b) -GRAVYR. (i fackspr.) i samband med revision av karta utförd gravyr i den tryckplåt efter vilken kartan tryckes. Globen 1947, s. 4.
(I 6) -HANDLING. konkret, om revisionsberättelse o. d. AdP 1800, s. 444. SFS 1909, Bih. nr 16, s. 3.
(I 9) -HUNGRIG. (mera tillf.) om stat l. statschef o. d.: som önskar revidera sitt lands gränser. SvGeogrÅb. 1940, s. 84.
(I 4) -HÄNDELSE. (†) rättsfall vari revisionstalan väckes; jfr -mål 1 o. händelse 8. Schmedeman Just. 1190 (1688).
(I 4) -INLAGA~020. jur. jfr inlaga 3 o. -ansökan samt deduktion 5. NLagberBetRättegOmbildn. 1884, 3: 151.
(I 6) -INSTITUT. jfr -firma. Östergren (1936).
(I 5, 6) -INTENDENT. (titel för) befattningshavare med uppgift att förestå den avdelning inom överståthållarämbetet som utför granskning av skattskyldigas bokföring. BtRiksdP 1947, I. 11: nr 192, s. 50.
(I 5) -JORDEBOK~102, äv. ~200. (förr) kam. = -bok 2. Bonsdorff Kam. 467 (1833).
(I 6) -KAMMARE.
1) (förr) om den lokal inom kammaren (l. kammarkollegiet) som användes av de tjänstemän som sysslade med revision; äv. ss. benämning på den avdelning inom kammaren (resp. kammarkollegiet) som dessa tjänstemän bildade (senare kallad: kammarrevisionen); jfr besvärs-kammare, kammar-revision, revision II 3 a. KamKollP 1: 142 (1637). Skåpet uthi revisionscammaren. Därs. 2: 35 (1640). KamKollH 79 (1941).
2) (†) om revisionsfirma; anträffat bl. i sg. best., ss. firmanamn. AdrKalSthm 1911, s. 621. Därs. 1937, s. 865.
(I 4) -KANSLI. (förr) benämning på den avdelning av K. Maj:ts kansli som gm 1713 års kansliordning ombildades till revisionsexpeditionen (o. senare till nedre justitierevisionen). Schmedeman Just. 1133 (1687). Minnesskr1734Lag 1: 49 (1934).
-KOLLEGIUM.
1) (förr) till I 4, om ett under drottning Kristinas tid planerat kollegium (se d. o. 1 b) som skulle ha till uppgift att handlägga revisionsmål; äv. = -deputation(en). RP 12: 27 (1647). KansliH 1: 62 (1935). jfr (†, med latinsk böjning): Revisions wercket uthi Revisions Collegio. RR 22/11 1666, s. 208 a (om revisionsdeputationen).
2) (†) till I 6; om avdelning inom kammaren: revisionskammare (se -kammare 1). Derifrå volterades discursen på Räkninge-Cammaren, och i synnerhet remonstrerade H. Ex:tz, att Revisions-Collegium var nödigt, att öfversee räkningar. RP 12: 30 (1647).
-KOMMISSARIE, förr äv. -KOMMISSARIUS.
1) (förr) till I 4, om vart o. ett av de riksråd som hade till uppgift att bereda revisionsmål före avgörandet i regeringen. RP 26/6 1660, 33 A: 88 a; jfr Posse BtSvLagstiftnH 110 (1850).
2) (förr) till I 5: ämbetsman med uppgift att granska skattläggning av fast egendom o. d. RR 7/2 1687.
3) till I 6: (titel för) ämbets- l. tjänsteman med uppgift att övervaka revision av räkenskaper o. förvaltning l. att leda arbetet på ett revisionskontor (se d. o. 1) o. d.; särsk. dels om föreståndare för revisionskontor inom revisionsbyrån i försvarets civilförvaltning, dels om föreståndare för revisionskontor i riksräkenskapsvärket, dels (förr) om vissa ämbets- o. tjänstemän med uppgift att handha revision inom kammarrätten (o. dess föregångare). RP 10: 12 (1643). Revisions Commissarius. Henel 1735 134 (1736; i revisionskontoret i rikets ständers bank). Kammarrättens revisionskommissarier. BtRiksdP 1897, I. 1: nr 27, s. 72. SFS 1943, s. 1888 (i försvarets civilförvaltning). SvStatskal. 1958, s. 205 (i riksräkenskapsvärket).
(I 2, 9) -KOMMISSION. (mera tillf.) kommission tillsatt för att revidera l. omarbeta ngt. LittT 1797, s. 166.
(I 6) -KONTOR.
1) inom ämbetsvärk o. d.: kontor för revision av räkenskaper o. förvaltning o. d.; särsk. om underavdelning av revisionsbyrå (se d. o. 1). KlädkamRSthm 1662, Reg. Revisions-Contoret för Båk- och Lots-Räkenskaperne. SthmStCal. 1812, s. 46. Första revisionskontoret. SvStatskal. 1958, s. 115 (inom revisionsbyrån i försvarets civilförvaltning). jfr post-revisionskontor.
2) om revisionsfirma o. d. Auerbach (1913).
-KOSTNAD. särsk. i pl.
1) till I 6. Revisions-kostnaden tyckes böra fördelas emellan Banquen och Riksgälds-Contoiret til hälften hvardera. AdP 1800, s. 1178.
2) tekn. till I 7. TT 1880, s. 171.
(I 4) -KÄRANDE, m.||ig. jur. kärande i revisionsmål; jfr -sökande, sbst.2 SFS 1942, s. 1825.
(I 5) -LANTMÄTARE~0200. (förr) lantmätare med uppgift att granska o. kontrollera (o. vid behov ändra) skattläggningen av fast egendom. Munthe FortifH VI. 1: 595 (1916: om förh. 1643).
-LEDAMOT~002, äv. ~200. (numera bl. mera tillf.) till II 3. SFS 1909, Bih. nr 16, s. 2. särsk. (förr) till II 3 b. FörslSkolordn. 1817, s. 78. BerRevElLärov. 1825, s. 79.
(I 6) -LOTT. (i fackspr.) om var o. en av de grenar l. delar av en viss myndighets o. d. räkenskaper l. förvaltning o. d. som revideras av en viss person l. en viss avdelning o. d.; äv. om avdelning o. d. som reviderar en viss gren osv. av en viss myndighets räkenskaper osv. Af dessa (19) amanuenser (som tjänstgöra på revisionsbyrån II inom generalpoststyrelsen) äro 15 manliga och den qvinliga placerade å de olika revisionslotterna. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 33. SvD(A) 1934, nr 64, s. 3.
(I 7) -LUCKA. (i fackspr.) om lucka på ledningsrör, som kan öppnas när man önskar kontrollera o. rensa röret. Wirgin Häls. 2: 178 (1931).
-MÅL. jur.
1) till I 4: mål (se mål, sbst.2 1) som behandlas i högre instans efter parts ansökan om revision av lägre domstols dom; numera i sht om dylikt mål som behandlas i högsta domstolen efter ansökan om revision av hovrätts dom. FörarbSvLag 5: 432 (1717). 1NJA 1951, s. 732.
2) till I 6: ärende som rör revision av myndighets l. ämbetsmans räkenskaper; jfr mål, sbst.2 2. SFS 1921, s. 185.
(I 2, 7, 9) -MÄSSIG, adj. särsk. tekn. till I 7: som är i behov av revision. Revisionsmässiga (järnvägs-)vagnar. SJ 3: 321 (1906).
(I 2 b) -MÄTNING. (numera bl. tillf.) om mätning utförd i samband med revision av en karta. SFS 1890, Bih. nr 4, s. 22.
(I 6) -OBSERVATION. (†) av ämbetsman l. myndighet o. d. vid revision gjort påpekande angående misstag l. oegentlighet i en viss tjänstemans l. ett visst värks förvaltning o. d.; jfr observation 3 slutet o. -anmärkning. Schmedeman Just. 1251 (1689). CivInstr. 198 (1720).
(I 4) -ORDNING. (förr) om förordning l. stadga rörande revision av domar o. d. Schmedeman Just. 1362 (1694). Minnesskr1734Lag 2: 994 (1934).
(I 6) -ORGAN. jfr organ 4 b. SFS 1951, s. 632.
(I 6) -ORT, r. l. m. ort där revision utföres (av revisor). SFS 1893, nr 38, s. 4.
-PENNINGAR, se -pänningar.
(I 6) -PERIOD. period (av ett företags l. en styrelses o. d. förvaltning) som en revision omfattar. SAOL (1950).
(I 6) -PERSONAL. personal som utför revision. BtRiksdP 1877, I. 1: nr 1, Bil. 3 a, s. 9. SvD(A) 1920, nr 260 A, s. 7.
(I 4) -PLAKAT, n. (förr) = -ordning. Schmedeman Just. 773 (1682). Minnesskr1734Lag 2: 1002 (1934).
(I 6) -PLIKT. särsk. om den plikt l. skyldighet att underkastas revision som åvilar aktiebolag. HandInd. 804 (1927).
(I 6) -PLIKTIG. jfr -plikt. Östergren (1936).
(II 2) -POST, m. (†) om vaktmästare l. budbärare l. dyl. vid K. Maj:ts revision. HC12H 3: 144 (1713).
(I 4) -PROCEDUR. jur. jfr procedur 1. Revisionsproceduren kan öppnas först efter ett af rätten fattadt beslut. SFS 1900, nr 76, s. 30.
(I 6) -PROCENT.
1) (om ä. finländska förh.) viss andel av lantmätares arvoden, som inlevererades till en fond (varur bl. a. kostnader för revision av lantmätares förvaltning bestredos). SPF 1816, s. 172. Därs. 1848, s. 252.
2) (förr) viss andel som revisor ägde att utfå av de medel som till följd av en av honom gjord revisionsanmärkning återvunnos åt statens l. allmän kassa; jfr anmärknings-, observations-procent. SPF 1824, s. 367. KonvLex. (1864). FFS 1896, nr 5, s. 37.
-PROCESS.
1) jur. till I 4; jfr process, sbst.1 4. Kallenberg CivPr. 1: 1127 (1926).
2) (†) till I 6. Revisionsprocess. Särskildt rättegångssätt i mål, som angå anmärkningar, gjorda vid granskning af kronoräkenskaper. KonvLex. (1864).
-PROTOKOLL.
1) (numera bl. tillf.) till I 4: protokoll fört i revisionsmål (se d. o. 1). RP 6: 248 (1636). KansliH 1: 62 (1935).
2) till I 6: protokoll över (av revisor värkställd) revision. Schönberg Bref 3: 49 (1778).
(I 6) -PÅTECKNING~020. (i fackspr.) anteckning i en kassabok o. d. som innehåller uppgift om att kassaboken osv. reviderats. SvFlH 1: 319 (1942).
(I 4) -PÄNNINGAR l. -PÄNGAR, pl. (†) = -skilling. RP 5: 126 (1635). Påminnes och, att om een adelsman, som söker revisionen, vinner sin saak i revisionen, han tå må få sine revisionspenningar igen. RARP 9: 106 (1664). Hallenberg Hist. 5: 154 (1796).
(I 6) -RESA, r. l. f. resa som revisor gör för att revidera ett företag o. d. FFS 1931, s. 880.
(I 6) -ROTEL. (om förh. före 1943) inom kammarrätten: underavdelning för revision o. d. SFS 1920, s. 2831. Därs. 1925, s. 1406.
(I 2 a, I 9) -RUMMEL. (†) bråk som har sin grund i krav på revision av ngt. GHT 1895, nr 252, s. 2.
(I 6, II 3 a) -RÅD.
1) (förr) (titel för) ämbetsman som av konungen förordnats ss. ledamot av kammarrevisionen. Bark Bref 1: 112 (1703). BenzelBr. 87 (1731).
2) föreslagen (men icke antagen) titel för byråchef inom riksräkenskapsvärket. SvD(A) 1919, nr 327, s. 5.
3) (om förh. i Finl. 1923—1931) i statens revisionsvärk: (titel för) ämbetsman med uppgift att leda värkets revisionsvärksamhet. FFS 1923, s. 1047.
4) (i Finl.) råd som har överdirektören i statens revisionsvärk ss. ordförande o. som utövar den beslutanderätt som tillkommer revisionsvärket. FFS 1931, s. 299.
-RÄTT, r. l. m.
1) till I 4.
a) (numera bl. i skildring av ä. förh.) högre domstol med uppgift att handlägga ärenden rörande revision av lägre domstols domar; förr äv. i uttr. sitta revisionsrätt över ngn, ss. domstol upptaga ngns mål till revision. Han begärade att Senaten ville på H. K. M:tz vägnar sittja revisionsrett öfver honom och hans vederpart. RP 2: 122 (1631). När Konungen icke tillstädes ähr, bör (riksdrotsen) honom hans ställe i revisions rätten förträdha. RARP 8: 207 (1660). Wedberg 1HD 2 (1922). särsk. [efter fr. conseil de revision] (i skildring av ä. franska förh.) högre krigsdomstol där den lägre krigsrättens domar kunde prövas. KrigVAT 1855, s. 490.
b) (†) om rättegång i revisionsrätt (i bet. a). Beslöts att Revisions-Retten emellan Andres Martens och Simon Blom skulle den 18 Febr. företagas. RP 2: 59 (1631). Därs. 5: 124 (1635).
2) till I 6.
a) abstr.: rättighet att utföra revision av räkenskaper o. förvaltning o. d. PrestP 1828—30, 13: 156.
b) (om förh. i Finl. 1824—1931) specialdomstol för behandling av anmärkningar mot statsmyndigheternas räkenskaper o. d.; särsk. i uttr. Finlands allmänna revisionsrätt l. allmänna revisionsrätten. SPF 1824, s. 356. Tjänstetiden vid allmänna revisionsrätten och till densamma hörande revisionskontor fastställes av statsrådet. FFS 1920, s. 79. Minnesskr1734Lag 1: 478 (1934).
-SAK. (revision- 1628. revisions- 1630 osv.)
1) (mera tillf.) till (I 2 a o.) I 9: sak l. fråga (se fråga, sbst. 3) rörande revision av ngt bestående (t. ex. ngt gm lag l. avtal o. d. fastställt). GHT 1895, nr 252, s. 3.
2) jur. till I 4; jfr -mål 1. OxBr. 3: 156 (1628). Revisionssaker .. skola, innan de hos Högsta Domstolen förekomma .., föredragas i Nedre Revisionen. SFS 1901, nr 103, s. 7.
(II 2) -SAL. (†) om den sal i kansliet där nedre revisionen (se revision II 2 a) sammanträdde; jfr -sessionsrum. HusgKamRSthm 1751 B, s. 549.
(I 4, II 2) -SEKRETERARE. (titel för) statstjänsteman som är ledamot av nedre justitierevisionen o. har till uppgift att bereda o. föredraga målen hos högsta domstolen samt att biträda chefen för justitiedepartementet med beredning o. föredragning av frågor om nåd i brottmål; förr äv. om vissa (högre) tjänstemän inom de organ som utgjorde de äldre motsvarigheterna till nedre justitierevisionen (t. ex. revisionskansliet). RP 16: 413 (1656). Kungl. Maj:t utnämner eller förordnar revisionssekreterare. SFS 1919, s. 2121. Varje revisionssekreterare skall .. innehava en rotel (inom nedre justitierevisionen). Därs. 1948, s. 1102.
Ssgr: revisionssekreterar(e)-befattning. Wachtmeister AntBr. 131 (1915).
-förordnande, n. jfr förordnande 3. Crusenstolpe Mor. 5: 263 (1843).
-rotel. om var o. en av de rotlar inom nedre justitierevisionen, som stå under ledning av en revisionssekreterare. De Geer Minn. 1: 131 (1892). SFS 1901, nr 103, s. 14.
-SEKRETERERSKA. [eg. avledn. av -sekreterare] (numera knappast br.) revisionssekreterares hustru l. änka. VDAkt. 1775, nr 489. Därs. 1781, nr 156.
(II 2) -SESSIONSRUM. (†) = -sal. KansliH 2: 35 (i handl. fr. c. 1773).
(I 5) -SJÄL. [efter ry. revizskaja duša] (†) om varje manlig individ som antecknats vid ”revisionsskrivning”. Bonsdorff Kam. 555 (1833). NF 8: 1105 (1884).
(I 4) -SKILLING. (numera bl. i skildring av ä. l. finländska förh.) jur. om den avgift som en revisionssökande erlägger för att få rätt att få sin revisionsansökan upptagen till prövning i högre instans (högsta domstolen); i Sv. sedan 1915 kallad: fullföljdsavgift. Schmedeman Just. 1386 (1694). Hernberg Rättsh. 508 (1922; i Finl.). Minnesskr1734Lag 1: 46 (1934).
(I 6) -SKRIVARE. (förr) inom postvärket: tjänsteman med uppgift att biträda vid revision. Forssell SvPostvH 1: 165 (cit. fr. 1776).
(I 5) -SKRIVEN, p. adj. (†) antecknad vid en ”revisionsskrivning”. Bonsdorff Kam. 611 (1833).
(I 5) -SKRIVNING. (†) mantalsskrivning som förr låg till grund för beskattningen i Ryssland. Bonsdorff Kam. 612 (1833).
(I 6) -SKYLDIGHET ~002, äv. ~200. jfr -plikt. KrigVAH 1880, s. 172.
(I 4) -STADGA, r. l. f. (förr) jfr -ordning. Schmedeman Just. 604 (1670). Fryxell Ber. 14: 154 (1846).
(I 4) -STADGAR, pl. (numera bl. tillf.) stadgar rörande revision. Schmedeman Just. 989 (1686).
(I 9) -STRÄVANDE, n. om en stats strävan att revidera sina gränser o. därigm öka sitt område. SvGeogrÅb. 1940, s. 88.
(I 6) -STÄLLE. (†) = -ort. SPF 1816, s. 166. Därs. 1848, s. 247.
(I 4) -SUMMA. [jfr nylat. summa revisibilis] (numera knappast br.) jur. om summa till vilken en parts förlust i hovrätten minst skall uppgå för att talan mot hovrättens dom skall få föras i mål som rör pänningar l. pänningars värde, summa revisibilis; jfr motgångs-värde. 2NF (1915).
(I 4) -SVARANDE, m.||ig. jur. jfr -kärande. För målets beredande skall revisionsinlagan .. delgivas revisionssvaranden och föreläggande meddelas honom att inkomma med skriftligt genmäle. SFS 1942, s. 1826.
(I 4) -SÖKANDE, sbst.1, n. (revision- 1714. revisions- 1677 osv.) (numera bl. tillf.) förhållandet l. handlingen att söka revision av en dom; revisionsansökan. Schmedeman Just. 693 (1677). Inom en månad från det revisionssökandet beviljats. Broomé CivPr. 286 (1882).
(I 4) -SÖKANDE, p. adj. o. sbst.2 m.||ig. jur.
I. p. adj.: som ansöker om revision av en dom; äv. substantiverat (jfr II). Schmedeman Just. 321 (1662). Huru .. the Revisions Sökande måge hafva tilfälle at behörigen påminna thet, som länder til theras rätts befordran. Bergv. 1: 836 (1724). HT 1927, s. 29.
II. sbst.: person som ansöker om revision av en dom; jfr -kärande. Hof R(ätte)n (hade) gifvit så kalladt revisionsutslag, det vill säga .. tillåtit revisionssökanden att .. få draga Hof R(ätte)ns dom under Konungens pröfning. 1NJA 1874, s. 396.
(I 4) -TAGANDE, n. (†) = -sökande, sbst.1 Schmedeman Just. 714 (1680).
(I 4) -TALAN. jur. talan som föres angående revision av en dom. SFS 1942, s. 1825.
(I 6) -TEKNIK. (i fackspr.) teknik som kommer till användning vid revision av räkenskaper o. d. SvD(A) 1920, nr 260 A, s. 7.
(I 6) -TEKNISK. (i fackspr.) jfr -teknik. SvD(A) 1934, nr 64, s. 3.
(I 6) -TID. (mera tillf.) om den tid- (punkt) då revision av räkenskaper o. d. utföres; äv. om den tidrymd för vilken de räkenskaper gälla som en revision omfattar. AdP 1789, s. 739.
(I 4) -TIMME. (†) utsatt klockslag för påbörjande av handläggning av revisionsmål. Schmedeman Just. 323 (1662).
(I 5) -TING. (†) om ting varvid revision av skattläggning o. d. företogs. Det i Orten håldne afkortnings och Revisions Tinget. LMil. 3: 172 (1692).
(I 6) -TJÄNSTEMAN~002, äv. ~200. (mera tillf.) tjänsteman med uppgift att revidera räkenskaper o. d. BtRiksdP 1898, 4Hufvudtit. s. 7.
-UTSKOTT~02, äv. ~20.
1) till I 1, om ett 1815 föreslaget (men aldrig inrättat) riksdagsutskott med uppgift att kontrollera att utgående skrivelser överensstämde med riksdagens beslut. AdP 1815, 2: 166.
2) (mera tillf.) till I 2: utskott med uppgift att revidera en text o. d. AdP 1789, s. 343.
3) till I 6: utskott med uppgift att revidera räkenskaper o. förvaltning l. att bereda ärenden rörande revision. SvLandstT 1921, 3: 22 (inom landsting).
(I 4) -UTSLAG~02, äv. ~20. (numera bl. i skildring av ä. förh.) av en hovrätt meddelat utslag rörande en revisionssökandes rätt att få en dom prövad i högsta domstolen. 1NJA 1874, s. 114.
(II 2) -VAKTMÄSTARE. (†) i uttr. Kungl. revisionsvaktmästare, om vaktmästare vid K. Maj:ts revision. BoupptSthm 1681, s. 943 a, Bil. (1680).
-VERK, -VERKSAMHET, -VERKSTAD, se -värk, -värksamhet, -värkstad.
(I 4) -VÄG. jur. i uttr. i revisionsväg, gm revision (av hovrätts dom). Palmén JurHb. 251 (1859). I hovrätts dom i vädjad sak sökes ändring i revisionsväg. FFS 1922, s. 1182.
-VÄRK, n.
1) (†) till I 4, om (det arbete som parter o. domstol ha med) revision i ett mål. Schmedeman Just. 324 (1662). RR 22/11 1666, s. 208 a.
2) (†) till I 5, om (arbete med) revision av skattläggning o. d. LMil. 1: 482 (1684). RR 7/2 1687.
3) (†) till I 6, = -arbete 5. CivInstr. 81 (1694). SPF 1824, s. 360.
4) till I 6: ämbetsvärk med uppgift att revidera statens räkenskaper o. d.; särsk. (i sht i sg. best. o. i uttr. statens revisionsvärk) om sådant ämbetsvärk i Finl. Billbergh Sjelfbiogr. 15 (1838). Lag angående statens revisionsverk. FFS 1931, s. 299.
(I 1, 2, 410) -VÄRKSAMHET~002, äv. ~200. särsk. till I 6. 2NF 37: 1281 (1925).
(I 7) -VÄRKSTAD~20, äv. ~02. tekn. värkstad för revision av järnvägsvagnar o. d. SJ 3: 376 (1906).
-VÄSEN, äv. -VÄSENDE.
1) (†) till I 4, om sammanfattningen av allt som har avseende på l. samband med revision av domar. CivInstr. 328 (1661).
2) (i sht i fackspr.) till I 6, om sammanfattningen av allt som har avseende på l. samband med revision av räkenskaper o. d. HandInd. 800 (1927). BtRiksdP 1945, XIII. 1: nr 13, s. 13.
(I 6) -ÅR. (i fackspr.) om (räkenskaps)år som en revision omfattar. PrestP 1828—30, 13: 180. SFS 1912, s. 1028.
-ÄRENDE.
1) jur. till I 4; jfr -mål 1. Schmedeman Just. 1201 (1688). KansliH 1: 92 (1935).
2) (i sht i fackspr.) till I 6: ärende som rör revision av räkenskaper o. d.; jfr -mål 2. SFS 1897, nr 86, s. 11. SvStatskal. 1939, s. 127.
(I 6) -ÖVERKOMMISSARIE~1010200, förr äv. -ÖVERKOMMISSARIUS. (förr) överordnad kommissarie i revisionskontoret i rikets ständers bank. Henel 1735 134 (1736). SvRiksb. 2: 372 (1919; om förh. 1739).
Avledn.: REVISIONISM1004 l. 0104, r. l. m. [jfr t. revisionismus, eng. revisionism, fr. revisionnisme] till (I 2 a o.) I 9: värksamhet l. strävan att genomföra en revision l. förändring av ngt bestående; särsk. polit. om strävan efter revision av en fredstraktat o. dyl. l. av en stats gränser. GHT 1895, nr 252, s. 3 (om strävan att genomföra en revision av unionsavtalet mellan Sverige o. Norge). Revisionismen, som skulle beröva Rumänien stora delar av dess nu så väl avrundade område. Fornv. 1937, s. 343. särsk. polit. om en (av tysken E. Bernstein († 1932) grundlagd) riktning inom socialdemokratin, som ställer sig kritisk till den ortodoxa marxismen o. önskar (deltagande i) en praktisk reformpolitik inom det bestående samhällets ram; jfr reformism b. Kjellén Stormakt. 1: 213 (1905). 2SvUppslB 26: 856 (1953).
REVISIONIST1004 l. 0104, m.||ig. [jfr t. o. eng. revisionist, fr. revisionniste]
1) till (I 2 a o.) I 9: person som strävar efter revision av ngt bestående; anhängare av revisionism. GHT 1895, nr 252, s. 2. Östergren (cit. fr. 1935). särsk. polit. motsv. revisionism slutet. 2NF 3: 59 (1904). Höglund Branting 2: 69 (1929).
2) (†) till II 2: ledamot av nedre justitierevisionen. Liljecrona RiksdKul. 103 (1840).
REVISIONISTISK10040 l. 01040, adj. [jfr t. revisionistisch] adj. till revisionism o. revisionist 1. GHT 1895, nr 252, s. 2. särsk. polit. motsv. revisionism slutet. Lidforss OndMakt. 49 (1909).
Spoiler title
Spoiler content