SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RIBBELIKRATT, sbst.
Etymologi
[av ä. d. ribbel og krat (d. revl og krat), alltsammans, rubb o. stubb, till ä. d. ribbel, litet stycke l. liten remsa, eg.: ngt lösplockat l. avrivet, avledn. av ribbe, plocka, peta, o. dan. krat (se KRATT, sbst.2)]
(†) om hoprafsat (illa utrustat) krigsfolk. The danske wore wid pass 200 hestar, 350 til fott, allahånda ribbelikratt. Brahe Kr. 36 (c. 1585).
Spoiler title
Spoiler content