SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1958  
RIM- rim3~, äv. (föga br.) RIMME- rim3e~.
Ordformer
(rijm- 1599 (: Rijmstäffuärna)1745 (: rijmstaf). rim- c. 1535 (: rimstaffuer) osv. rime- 1602 (: Rime runor). rimme- 1923 (: rimmestock). rÿm- 1630 (: RÿmStaff))
Etymologi
[fsv. rim- (i ssgrna rimtal, kalender, rimstafs karl, person som förstår tideräkning); jfr d. rim- (i ssgn rimstav m. fl.), isl. rím, räkning, (kalendarisk) beräkning, feng. rīm, tal, fht. rīm, tal, rad, ordningsföljd; besläktat med gr. ἀριϑμός, (an)tal (jfr LOGARITM, ARITMETIK). — Jfr RIM, sbst.2]
i ssgr: som har avseende på l. samband med kalender(beräkning), kalender-.
Ssgr (förr): A: RIM-BOK, sbst.2 (sbst.1 se sp. 1994); pl. -böcker. ett slags kalender på träskivor i bokform. Fatab. 1921, s. 22.
-SPJÄLK? l. -SPJÄLKE?; anträffat bl. i pl. -ar. (†) = -stav. JTornæus (1672) i Landsm. XVII. 3: 39. —
-STAV, sbst.2 (sbst.1 se sp. 2002). kalenderstav; särsk.: runstav. OPetri 4: 555 (c. 1535). Enn RÿmStaff beslagit med en Sölf knap. HusgKamRSthm 1630, s. 118 b. Wåre aldragamlaste Swenska Almanacker .. äro Rijmstafwar. Dijkman AntEccl. 83 (1678, 1703). Arv 1955, s. 21.
B: RIMME-RUNA. (†) i pl., om runor använda på en rimstav. Almänte Runor voro och fordom tväggielunda brukadhe somt til skrifue medh och somt til at rekna tijden medh och kalladhes ther före RijteRunor och Rime runor. Bureus Runaräfst 28 (1602).
-STOCK. (föga br.) rimstav. RedNordM 1923, s. 15.
Spoiler title