publicerad: 1959
RIS ri4s, sbst.4, n., äv. r. l. m.; best. -et, ss. r. l. m. -en; förr äv. RISE, sbst.2, r. l. m. (Möller (1790), Heinrich (1828)) l. n.; best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(ris (-ij-) 1745 osv. rise 1790—1814. risen, sg. best. 1759—1926. riset, sg. best. 1758 osv.)
Etymologi
[sv. dial. ris, n. o. m., engelska sjukan, risi, n., ”bukrev”; av fin. riisi, om engelska sjukan o. vissa andra sjukdomar]
(i sht i folkligt spr. i vissa trakter) engelska sjukan, rakitis; jfr SKÄRVA(N), ÄLTA(N); förr äv. med inbegrepp av vissa andra sjukdomar, i sht barnsjukdomar, t. ex. skrofler l. atrofi; oftast i sg. best. Smörja ett barn mot l. för riset. Juslenius 310 (1745). Riset och Börst äro 2:ne mycket vanlige barna-sjukdomar här i Landet. VetAH 1758, s. 137. Ris .. kallas invärtes ref och svedor. NorrlS 1—6: 79 (c. 1770). Nästan alla barn, sjuka eller ej, smörjas för ris och alla slags barnsjukdomar, synnerligast atrophier, äro ris. SundhetscollBer. 1853, s. 15. Engelska sjukan, som af folket äfven kallas skärfvan, skäfvern, riset, ältan m. m. Wretlind Läk. 2: 71 (1894). Mest gjorde sig kloka Brita känd för sin skicklighet i att bota barn för riset. Väring Frost. 231 (1926).
Ssgr (i sht i folkligt spr. i vissa trakter; utom i -bär i sht om ä. förh.): RIS-BÄR. (i Norrl. o. Finl.) om bär av busken Daphne mezereum Lin. (o. närstående arter), använda ss. läkemedel (särsk. mot rakitis), källarhalsbär; äv. om växten. Haartman Sjukd. 194 (1759). —
-DROPPAR, pl. flytande läkemedel använt (i form av droppar) ss. medel mot ”riset” (särsk. rakitis). Schulthess (1885). Gentz Lindgren 327 (1946). —
-GUMMA, sbst.2 (sbst.1 se ris, sbst.1 ssgr). ”klok” gumma som anlitas för att smörja folk (barn) mot ”riset”. SundhetscollBer. 1853, s. 15. —
-SMÖRJNING l. (i konkret anv. vanl.) -SMORNING. smörjning mot ”riset”; ofta konkret, om smörjmedlet. Smörjkur med pastorskan Hägglöfs Rissmorning. ÖgD 1896, nr 292, s. 4. Modin Ringström ProstMinn. 121 (1930).
Spoiler title
Spoiler content