SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1958  
RITA ri3ta2, sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[sv. dial. rita; till RITA, v.1]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) rad av (parvis mot varandra ställda l. i flera lager utanför varandra mot en hässjeställning anbragta) uppresta o. på rotändan stående sädeskärvar; sädesskyl, trave. Levander DalBondek. 1: 345 (1943). Därs. 426.
Spoiler title
Spoiler content