SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROCKA rok3a2, v.2 -ade. vbalsbst. -ANDE, -NING; -ARE, se avledn.
Etymologi
[av eng. rock, eng.: vagga, gunga, svänga, etymologiskt identiskt med sv. dial. rocka, dan. o. nor. rokke (se RUCKA, v.). — Jfr ROCK, sbst.4, ROCKA, v.3, ROCKER, ROCKRING]
1) [granuleringsstålet föres över plåten under vaggande rörelse] (i fackspr.) vid mezzotintgravyr: bearbeta (plåt o. d.) med ett granuleringsstål, granulera (se d. o. 2 a), rugga. SD(L) 1898, nr 16, s. 1.
2) motsv. ROCK, sbst.4: spela rock; dansa rock; äv. [efter eng. rock and roll] i uttr. rocka och rolla. T. h. (på en bild) rockas och rollas det. Estrad 1956, nr 12, s. 29 (i fråga om musik). DN(A) 1958, nr 39, s. 10 (i fråga om dans). Anm. till 2. I samma bet. användes äv. uttr. rock and rolla [till eng. rock and roll; jfr ROCK, sbst.4 anm.]. GbgP 1956, nr 286, s. 19.
Avledn.: ROCKARE, m.||ig.
1) (i fackspr.) till 1: person som (yrkesmässigt) utför granulering. jfr: I England låta .. konstnärerna professionella mezzotintarockare göra detta arbete. Sallberg KonstgrafMet. 37 (1927).
2) till 2: person som spelar l. dansar rock. LD 1958, nr 73, s. 9.
Ssg: rockar-kung. till rockare 2: rockkung. DN(A) 1958, nr 212, s. 8.
Spoiler title
Spoiler content