SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
RONDELL rondäl4, äv. roŋd-, r. l. f. (l. m.); best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr nor. o. t. rondell, eng. rondel; av fr. rondelle, om olika runda föremål, av ett vulgärlat. rotundella, till rotundus (se RUND, adj.). — Jfr RUNDEL, RUNTELLA]
1) byggn. o. bef. rundel, pastej (se PASTEJ, sbst.2). Biurman Brefst. 173 (1729). En gränslinje, som skiljer längan utefter borggårdens södra sida med dess rondell från östra längan samt nordöstra huset och hörntornet (i Uppsala ärkebiskopsborg). Fornv. 1930, s. 254.
2) rund skiva av metall l. annat material; särsk.
a) (om ä. förh.) rund plåt som utgjorde en del av ett vapen l. en hjälm l. dyl. Kaveln å .. (rondelldolken) begränsades av tvenne cirkelrunda metallskivor, rondeller, vilka tjänstgjorde som knapp respektive parerplåt. Cederlöf HistPlogbill. 26 (1951). Därs. 87 (på hjälm).
b) tekn. runt utgångsämne (vanl. av plåt) som användes t. ex. vid pressning l. vid tryckning i svarv. SvD(A) 1929, nr 21, s. 20 (om myntplatt). SFS 1952, s. 1237.
c) (i fackspr.) rund skiva av papp som vid emballering av papper anbringas på pappersrulles kortsidor. TNCPubl. 29: 66 (1958).
3) (ngn gg om ä. förh.) rundsköld; jfr RUNDASS. Seitz SvärdVärj. 31 (1955).
4) (ny anv.) trafikanläggning (i form av en rund plattform l. refug l. dyl.) som trafikerande fordon ha att passera i rotationstrafik. Där vi har rondellerna kan trafiken i stort sett flyta ganska jämn. SvD(A) 1946, nr 211, s. 13. Rondellen vid Dalbyvägen i Lund. LD 1958, nr 270, s. 7.
Ssgr (till 2 a; om ä. förh.): RONDELL-DOLK. dolk vars kavel begränsades av två runda metallskivor. Cederlöf HistPlogbill. 26 (1951). —
-HJÄLM. hjälm med en på hjälmklockans nackparti anbragt (rund) metallskiva. Cederlöf HistPlogbill. 87 (1951).
Spoiler title
Spoiler content