publicerad: 1959
ROSA rå3sa2, äv. rω3sa2 l. rå4sa, adj. oböjl. o. sbst.3; ss. sbst. r. l. f. l. m. (AHB 56: 66 (1871) osv.) l. n. (Östergren (1936) osv.); äv. (numera mindre br.) ROSE rå4s l. med mer l. mindre genuint franskt uttal, adj. oböjl. o. sbst.2; ss. sbst. r. l. m. l. n.
Ordformer
(rosa 1773 osv. rose 1843 (: rose-crêpe)—1952)
Etymologi
[jfr dan. o. t. rosa, fr. rose, it. rosa; etymologiskt identiskt med (eg. adjektivering av) ROS, sbst.1]
I. adj.: som har en färg(nyans) utgörande en blandning av vitt o. (matt)rött (liknande vildrosornas ljusröda färg); äv. bildl. HovförtärSthm 1773, s. 632. Hvita atlasskor och rosa ben. Sturzen-Becker 6: 73 (1868). Sen vill jag .. / .. stå där salig / i rosa syner. Södergran Ros. 12 (1919). De översta topparna färgades lysande rosa av den annalkande morgonsolen. Wallquist Doktorn 33 (1935). — jfr LAX-, LILA-, MATT-ROSA m. fl.
II. sbst.: rosa (i bet. I) färg(nyans); blekröd färg; äv. bildl. Andersson (1845). Gardiner rosaröda; möblerna i hvitt och rosa. Strindberg Dam. 255 (1898). Krönikörerna doppa sina pennor i rosa för att skrifva .. (den minnesrika danslokalens) nekrolog. Österling Männ. 65 (1910). Nu slocknar dagen / i guld och rosa. Agrell Kam. 70 (1912). Unga damer i rosa, aprikosfärg, nilgrönt. Stiernstedt Liw. 325 (1925). Mandel och aprikoser (med blommor) i mörkare rosa, persikor och äpplen i ljust skärt. Funch o. Wettergren Hawaii 229 (1934). — jfr KRAPP-ROSA m. fl.
Ssgr (i allm. till I, II): A: ROSA-ATLAS. (†) rosafärgad atlas (se atlas, sbst.5 1). SthmModeJ 1844, s. 32. —
-BLOMMA, r. l. f. (†) rosafärgad (tyg)blomma. Rosablommor och spetsar bilda coiffuren. SthmModeJ 1844, s. 15. —
(jfr II) -FÄRG. (rosa- 1820 osv. rose- 1892) = rosa, adj. oböjl. o. sbst.3 II. Berzelius Blåsr. 210 (1820). Enckell Olivpar. 128 (1934). —
(I) -FÄRGA, v. färga (ngn l. ngt) rosa; äv. bildl.; jfr rosen-färga, v. Nyblom Österut 3 (1908). De insmugglade snapsarna rosafärgade sinnena. 14BästStudNov. 145 (1929). —
(I) -FÄRGAD, p. adj. (rosa- 1843 osv. rose- 1845—1917) = rosa, adj. oböjl. o. sbst.3 I; äv. bildl.; jfr rosen-färgad. Rosafärgadt atlas. SthmModeJ 1843, nr 1, s. 7. En alltför rosafärgad timbre på rösterna. Anrep-Nordin HbKördir. 31 (1920). Lingonriset (blommade) med sina blyga, rosafärgade klockor. Fatab. 1954, s. 204. —
-KRAPP. (mera tillf.) krapprött med skiftning i rosa; jfr krapp, sbst.1 2. Sylwan Ryor 140 (1934). —
-KRÄPP. (rosa- 1846. rose- 1843) (†) rosafärgad kräpp (se kräpp, sbst.2 1). MagKonst 1843, s. 112. SthmModeJ 1846, s. 7. —
-LACK. [jfr t. rosalack] (i fackspr., numera föga br.) ett slags rosafärgat krapplack. Jungberg (1873). VaruhbTulltaxa 1: 174 (1931). —
-MÖGEL. (i fackspr.) vid lagring stundom uppkommande svagt rosafärgad beläggning på äpplen, vållad av svampen Trichothecium roseum Link. 2SvUppslB (1952). —
-SALT. (numera föga br.) kem. o. tekn. rosafärgat dubbelsalt av tennklorid o. salmiak, pinksalt. Åstrand (1855). Kjellin 860 (1927). —
-SKIFTANDE, p. adj. som skiftar i rosa; jfr rosen-skiftande. Hvita eller rosaskiftande moln .. på den blåa himmelen. Larsson Solsid. 7 (1910). —
-SMINKAD, p. adj. sminkad i rosafärg. De .. på tårna rosasminkade fötterna. Kleen Kvinn. 32 (1910). —
-SYRA, r. l. f. (†)
1) destillerad o. utspädd svavelsyra, som användes vid framställning av lösning av det röda färgämnet kartamin för färgändamål. Almström KemTekn. 2: 361 (1845).
2) om den röda lösningen av tennklorid i en blandning av saltsyra o. salpetersyra, komposition (se d. o. 3 b). Åstrand (1855). —
-TAFT. (rosa- 1812—1818. rose- 1843) (†) rosafärgad taft. JournLTh. 1812, nr 200, s. 3. MagKonst 1843, s. 112. —
-TON, r. l. m. rosa färgton; jfr rosen-ton 1. Läpparnas och näsborrarnas svaga rosaton (på en porträttmålning). Sirén DaVinci 250 (1911). —
-TYLL. (rosa- 1849—1906. rose- 1846) (†) rosafärgad tyll; jfr rosen-tyll. SthmModeJ 1846, s. 64. Engelke Småstad 53 (1906). —
-FÄRG, -FÄRGAD, -KRÄPP, se A. —
-SKIFTNING, -TAFT, -TYLL, se A.
Spoiler title
Spoiler content