SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1959  
ROSMARIN 1smari4n l. ros1-, äv. 1s- l. rωs1-, stundom 3s~mari2n (råssmari´n Dalin), förr äv. ROSENMARIN, r. l. m.; best. -en; pl. (i bet. 1) -er; förr äv. ROSENMARI l. ROSENMARIA, sbst., ss. förled i ssgr förr äv. ROSMARIE- l. ROSENMARIE-.
Ordformer
(roris- 1642. ros- (-oo-) c. 1550 osv. rose- 1583. rosen- (-oo-) 15801860. ross- (-sz-) 15381739. rossem- 1655 (: Rossem Marie Såcker). rossen- (-sz-) 15791715. rössenn- 1584. -maria 16361647. -marie- i ssgr 1579 (: Rossenn Marie vinn, Rossmarie Winn)1655 (: Rossem Marie Såcker). -marien 16371698 (: Rossmarienblomster). -marij 17061715. -marin (-ij-) 1538 osv.)
Etymologi
[y. fsv. rosmarin; jfr mlt. rosmarīn, t. rosmarin, eng. rose-mary, fr. romarin; av lat. rosmarinus; av ros (gen. roris), dagg (sannol. rotbesläktat med sanskr. rasā, fuktighet, lit. rasà, dagg, fbulg. rosa, dagg), o. marinus (se MARIN, adj.); formerna med -rosen bero på anslutning till ROS, sbst.1, o. formerna med -mari o. d. på anslutning till kvinnonamnet MARIA]
1) bot. den buskartade, starkt doftande o. ständigt gröna växten Rosmarinus officinalis Lin., som växer vild i medelhavsländerna, i sht i närheten av havet, o. som på grund av sin (i äldre tid) vidsträckta användning ss. medicinalväxt i sht förr ofta odlades bl. a. i vårt land (i sht förr äv. kallad vanlig, förr äv. gemen rosmarin); i sht förr äv. i uttr. fransk l. spansk rosmarin (jfr 2), om vilt växande rosmarin; ofta koll. (stundom äv. om kvistar o. d. av rosmarin; jfr 2). VarRerV 57 (1538). En .. Lustegård, hwar vthi liufligha krydder, roser, rosmarin .. etc. wäxa. Phrygius HimLif. 50 (1615). Rudbeck HortBot. 100 (1685: Gemen). Hvi kransar du med rosmarin och myrten / Ej våra fromma Larer mer. Stagnelius (SVS) 2: 360 (1821). Lilja FlOdlVext. 3 (1839: Vanlig). Åstrand (1855: Spanska). (Ekenberg o.) Landin (1894: fransk). (Fönster-)rutans gyllenlack och rosmarin. Dhejne Klockb. 10 (1922). jfr (med anspelning på rosmarinens användning ss. symbol för bevarande i minnet): Se här har du rosmarin, den stärker minnet. Hagberg Shaksp. 1: 401 (1847); jfr 2. — jfr TRÄDGÅRDS-ROSMARIN. — särsk. [hos romarna brukades kransar med rosmarin ss. utmärkelsetecken] (†) bildl., om beröm; jfr LAGER, sbst.1 2. Nu fick jag åter färsk rosenmarin. Bremer Brev 1: 120 (1830).
2) [specialanv. av 1] (i sht i fackspr.) om torkade, stundom äv. färska örtartade delar (i sht blad) av rosmarin (i bet. 1), använda vid framställning av parfym o. dyl. l. ss. krydda vid matlagning, förr äv. inom medicinen; i sht förr äv. i uttr. spansk rosmarin (jfr 1). Lemnius Pest. C 2 a (1572). Till Confecht förbruckat .. Datelar .. Rosen Maria (m. m.). HovförtärSthm 1641, s. 475. ApotT 1739, s. 40 (: Spansk). Til 4 kannor brännevin tages et skålpund torr, samt et och et halft lod färsk rosenmarin. Warg 658 (1755). UB 5: 302 (1874; vid framställning av parfym). Den italienska smaken föreskriver (vid anrättning av kalkon) även rosmarin, en drog, som dock numera icke finnes å våra apotek. Randel KällKök 245 (1928).
3) (numera föga br.) om vissa andra växter som i fråga om utseende l. lukt påminna om rosmarinen.
a) om växten Ledum palustre Lin., getpors, skvattram. Celsius Alm. 1737, s. 6. Vild Rosmarin har en obehaglig lukt, något liknande terpentin, samt en bitter sammandragande smak. Uhrström Hemläk. 416 (1880). Lindgren Läkem. 96 (1919). jfr SKOGS-ROSMARIN.
b) om växten Andromeda polifolia Lin., rosling, rödpors. Fischerström 1: 103 (1779).
Ssgr (i allm. till 1): A (†): ROSMARIE-SOCKER, -TRÄ, -VIN, se B.
B: ROSMARIN-BENVED~02, äv. ~20. (numera mindre br.) bot. om den buskartade växten Evonymus nane Bieb. (vars blad likna rosmarinens), dvärgbenved. PriskurBergTrädg. 1891—92, s. 7.
-BLAD. (-marin- 1755 osv. -marine- 1584. -marins- 1755) [y. fsv. rosmarin bladh; jfr nylat. folium rosmarini] blad av rosmarin; särsk. (i sht i fackspr.) om (torkade) sådana blad använda ss. krydda l. vid framställning av kosmetiska medel o. d., förr äv. för medicinska ändamål. TullbSthm 20/5 1584. Skräd kiöttet och lägg det åter uti med .. några rosenmarin blad, så at det deraf får smak. Warg 11 (1755). Gentz Lindgren (1931). Holm AlltFläck. 85 (1946; i medel mot mjäll).
-BLOMMA, r. l. f. (-marin- 1698 osv. -marine- 1584) [jfr t. rosmarinblüte] blomma av rosmarin; särsk. (i sht i fackspr.) om (torkade) sådana blommor använda vid framställning av parfym l. för smaksättning o. d., förr äv. för medicinska ändamål. TullbSthm 20/5 1584. AHB 54: 55 (1871).
-BLOMSTER. (†) = -blomma. BOlavi 148 a (1578). Heinrich (1828).
-BRÄNNVIN. (förr) brännvin smaksatt med blommor o. blad av rosmarin. Warg 658 (1755).
(jfr 1) -BUSKE. Thunberg Resa 1: 158 (1788).
-DOFT. Östergren (1936).
-ESSENS. [jfr t. rosmarinessenz] (i fackspr.) = -olja; jfr essens II a, b. ApotT 1739, s. 25. AHB 54: 57 (1871; ss. ingrediens i eau-de-cologne).
-FRÖ, n. frö av rosmarin; vanl. koll. l. i pl.; förr äv. med medicinsk anv. KlädkamRSthm 1560 F, s. 6 b. ApotT 1739, s. 67. Gentz Lindgren 184 (1931; om ä. förh.).
(jfr 2) -GRÄS. [jfr t. rosmarinkraut] (†) = rosmarin 2. ApotT 1698, s. Q 2 a. —
-HONUNG, förr äv. -HONING. (i fackspr., nästan bl. om ä. förh.) honung från blommor av rosmarin. ApotT 1698, s. 49. Thomée Egli Geogr. 181 (1865).
-KONSERV. (-marin- 1698 osv. -marins- 1642) (förr) konserv (se d. o. 1) av rosmarin. Månsson Åderlåt. 122 (1642). ApotT 1698, s. 17. —
-KRANS. krans flätad av rosmarinkvistar; särsk. (om ä. utländska förh.) om sådan krans ss. utmärkelsetecken; jfr rosmarin 1 slutet. Jensen Mickiewicz Tad. 338 (1898).
-KVIST. (-marin- 1913 osv. -marins- 1755) [y. fsv. rosmarin qvister] kvist av rosmarin (särsk. använd för spridande av vällukt l. ss. krydda). Warg 450 (1755). Selander Keller Seldw. 2: 308 (1913).
-OLJA, r. l. f. (-marin- 1689 osv. -marins- 1730) [jfr t. rosmarinöl] (i fackspr.) flyktig, välluktande olja erhållen gm destillation av rosmarin o. använd bl. a. vid framställning av vissa slag av fernissa o. ss. tillsats till tvål o. eau-de-cologne o. d. ApotT 1698, s. 53. Kopalfernissa med rosmarinolja. Scheutz Bleckarb. 105 (1849). 2SvUppslB (1952). jfr: Tegell Ollia .. Rossen Marin dito. BoupptSthm 1689, s. 1063 b.
-PIL. (numera föga br.) bot. = -vide. Liljeblad Fl. 205 (1792). Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 187 (1857).
-SOCKER. (-marie- 1655. -marin- 1683. -marine- c. 1550. -marins- 1642c. 1645) (†) = -konserv. 2LinkBiblH 4: 80 (c. 1550). BoupptSthm 1683, s. 450 a, Bil. —
-SPRIT, förr äv. -SPIRITUS. [jfr t. rosmaringeist, nylat. spiritus rosmarini] (i fackspr.) blandning av rosmarinolja, vatten o. sprit. Möller 2: 720 (1785). Gentz Lindgren 184 (1931). särsk. (i sht förr) i uttr. sammansatt rosmarinsprit, om sådant preparat vari ingår äv. destillat av rölleka o. timjan. Ekbohrn 2: 274 (1868, 1904).
-TRÄ. (-marie- 15821583. -marin- 1583 osv. -marine- 1584)
1) [jfr t. rosmarinbaum] (†) rosmarinbuske. Linc. (1640; under rosmaris). Ekblad 322 (1764).
2) [jfr t. rosmarinholz] trä av rosmarin (förr äv. med medicinsk anv.); äv. (om ä. förh.) farm. om (stycke av) stam l. grenar av rosmarin (för medicinsk anv.); stundom svårt att skilja från 1. Rosenn Marie trä — för — 8 {marker}. TullbSthm 1582. Welluchtande Trä .. (till rökelse mot pest bl. a.) Roszmarin Trä. Berchelt PestOrs. D 8 b (1589). Gentz Lindgren 184 (1931; om ä. förh.).
-VATTEN. [jfr t. rosmarinwasser] destillat på blad o. blommor av rosmarin med vatten (l. sprit); äv. om rosmarinsprit; jfr drottning-vatten. ApotT 1698, s. 6. Östergren (1936).
-VIDE. [jfr t. rosmarinweide] bot. växten Salix rosmarinifolia Lin., vars blad likna rosmarinens. Retzius FlOec. 643 (1806). Hylander PrydnV 65 (1948).
-VIN. (-marie- 1579. -marin- 1580 osv. -marine- 1578. -marins- 15791642) [jfr t. rosmarinwein] (förr) vin berett gm extraktion av blommor o. blad av rosmarin med vin. BOlavi 144 b (1578). Bruno Gumm. 186 (1762). Gentz Lindgren 346 (1946; om ä. förh.).
-ÄPPLE. [jfr t. rosmarinapfel] (numera bl. tillf.) trädg. benämning på ett slags i Tyrolen odlade äpplen med smak l. doft påminnande om rosmarin. Synnerberg (1815). Eneroth Pom. 1: 98 (1877).
-ÖL. (förr) jfr -vin. IErici Colerus 1: 283 (c. 1645). Bruno Gumm. 186 (1762).
(jfr 1) -ÖRT. (†) = -buske. Almström KemTekn. 2: 284 (1845).
C (†): ROSMARINE-BLAD, -BLOMMA, -SOCKER, -TRÄ, -VIN, se B.
D (†): ROSMARINS-BLAD, -KVIST, se B.
-LÖV. blad liknande blad av rosmarin. Myrten .. (med) Rosenmarins-löf. Lundberg Träg. 157 (1754).
-OLJA, -SOCKER, -VIN, se B.
Spoiler title
Spoiler content